Jordbruk
Vattenreglering solve
Ålands vattens vd Sölve Högman anser att vattennivån i råvattensjöarna behöver höjas för att trygga ålänningarnas hushållsvatten. Här står han utanför bolagets reningsverk vid lilla Dalkarby träsk, som inte berörs av vattenregleringen.
Jordbruk

Högre vattennivå på Åland bekymmer för odlare

TEXT: Rolf-Lennart Witting

witting@aland.net

FOTO: Rolf-Lennart Witting

Ålands vatten Ab som förser ca 75 procent av ålänningarna med hushållsvatten har hos Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM ansökt om permanent lov för att höja vattenregleringsnivån i råvattentäkterna Markusbölefjärden och Långsjön med 18,5 centimeter.

Vattenbolaget fick efter den extremt torra sommaren 2018 ett tillfälligt tillstånd att på motsvarande sätt höja insjöarnas vattennivå. Men det tillfälliga lovet går ut vid årsskiftet och nu vill Ålands vatten få ett fortlöpande tillstånd för den högre vattennivån.

Bolagets vd Sölve Högman, som under mer än 20 år varit chef för landskapets jordbruksbyrå, är förstås medveten om att förhöjd vattennivå kan medföra problem för markägarna och jordbruket i sjöarnas omgivning, men han betonar att vattennivån behöver höjas för att trygga ålänningarnas behov av råvatten.

– Mera vatten i sjöarna kan också medverka till att vattnets kvalitet blir bättre. Särskilt i den grundare Markusbölefjärden och tack vare nivåhöjningen får de båda sjöarna 600.000 kubikmeter mera vatten, förklarar Högman.

Pumpa bort vatten från grönsakslanden

Grönsaksodlaren Bo-Erik Sandell i Markusböle by säger att den förhöjda vattennivån har medfört problem för odlarna i form av mera vatten på åkrarna närmast sjön.

– Elräkningarna blir dyrare när pumparna måste köras oftare. En liten fördel å andra sidan är att det blir lättare att få vatten för bevattning om det behövs, kommenterar Sandell och påpekar att Ålands skogsvårdsförenings verksamhetsledare Torbjörn Björkman, som också bor i Markusböle, har drabbats allra hårdast av den förhöjda vattennivån.

Björkman konstaterar att stränderna runt Markusbölefjärden är mycket låglänta marker, som ofta svämmar över så att där knappt ens växer gräs.

– Djur har betat på de blöta markerna och det är också ett miljömässigt bekymmer när man ser hur mycket näring som spolas ut i Markusbölefjärden, säger Björkman.

Han berättar också att kräftstammen i Markusbölefjärden minskade kraftigt i samband med att vattennivån höjdes för fem år sedan.

– Men om det beror på vattenregleringen vet jag inte.

Gör arbetet klart under vintern

Enligt den åländska vattenlagen krävs landskapets tillstånd för att reglera insjöarnas vattennivåer. Landskapsregeringen har därför förordnat dräneringsplanerare Marcus Gjäls från Österbottens svenska lantbrukssällskap till förrättningsman för en permanent förhöjning av vattenregleringsnivån i dricksvattentäkterna Markusbölefjärden och Långsjön.

I beslutet konstateras att Marcus Gjäls är behörig dräneringsplanerare utsedd av Dräneringsföreningen i Finland och att han har ”relevanta utbildningar och sakkunskap genom arbetserfarenhet” för uppdraget.

Marcus Gjäls har tidigare vid flera tillfällen också anlitats av Ålands Hushållningssällskap som sakkunnig i dräningsfrågor.

– Arbetet ligger i linje med de vattenfrågor jag har sysslat med och jag räknar med att under vintern 2026 få klart med alla utredningar och beräkningar som uppdraget förutsätter, säger Gjäls i telefon från Närpes.

Han säger att han är medveten om att höjningen av vattennivån försämrar dräneringssituationen för marker kring de två sjöarna.

– Jag har anlitats just för att beräkna hur detta ska kompenseras, påpekar han.

Som gode män för vattenförrättningen har landskapsregeringen utsett Thomas Mattsson  från Finström och Jani Sjölund från Jomala eftersom höjningen av sjöarnas regleringsnivå påverkar markområden i båda kommunerna.