Det så kallade UTP-direktivet (Unfair Trading Practices) mot orättvisa affärsmetoder har kritiserats häftigt, särskilt av handelns organisationer i Tyskland. Agrarkommissionär Phil Hogan tar direktivet i försvar.
Den tyska detaljhandelns centralorganisation HDE betecknar UTP-direktivet som ett fatalt ingrepp i kontraktsrätten mellan affärsparter. Kritikerna anser att direktivet förhindrar den fria avtalsrätten.
EU-kommissionen lade förra våren fram sitt förslag till ett direktiv som ska stävja otillbörliga affärsmetoder som missgynnar jordbruksproducenter och mindre livsmedelsproducenter. Syftet är att skydda svaga aktörer på marknaden.
På hösten levererade EU-parlamentet sitt eget förslag, som kännbart breddade hela idén. Skyddet skulle enligt parlamentet täcka både jordbrukare och livsmedelsproducenter och utsträcktes till och med till stora koncerner.
Handeln befarar inskränkt konkurrens
Flera tyska handelskedjor protesterade mot förslaget hos EU:s konkurrenskommissionär Margarethe Vestager. De varnade för dramatiska konsekvenser, då multinationella jättar plötsligt gynnas av regler som från början var avsedda att skydda bönder.
Handeln befarade också att att kooperativens filialer skulle förlora rätten till samköp via centralaffären. Reglerna går emot livsmedelshandelns frihet att förhandla. Det är inte ägnat att främja varken kundernas eller producenternas intressen, löd argumenten.
Trots kritiken lyckades EU:s institutioner nå en kompromiss om UTP-direktivet strax före julen. Parterna enades om en modell som omfattar alla aktörer inom livsmedelskedjan med en omsättning på högst 350 miljoner euro.
Upp till denna gräns gäller skyddet för detaljhandlare, livsmedelsproducenter, grossister, andelslag, producentorganisationer och enskilda producenter. Direktivet ska trygga ett maximalt skydd mot illojala handelsmetoder på alla nivåer.
Kompromissen har prisats av producentledet, medan handeln går vidare med sin kritik och ifrågasätter hela direktivet. I en intervju för den tyska tidningen Welt tar Hogan direktivet i försvar.
Det handlar om att skydda de svaga från de starka. En tröskel på 350 miljoner euro kanske kan förefalla hög. I förhållande till de stora multinationella handelskedjorna som omsätter miljarder, är tröskeln ändå rätt låg, menar Hogan.
Han påpekar att det nya direktivet garanterar rättvisa och bekämpar situationer som inte enbart kan lösas av marknadskrafterna. Jordbrukarna är i många fall helt utelämnade och skyddslösa, noterar Hogan.
Ingen risk för stigande matpriser
Handelns organisationer varnar för stigande livsmedelspriser. Det håller inte streck, invänder Hogan. Han hänvisar till erfarenheter från EU-länder som redan har använder liknande regler.
Det finns inget belägg för stigande priser, såsom handeln hävdar. Det är ingen tillfällighet att 21 medlemsländer har övertygats av idén och inför egna, nationella föreskrifter som är avsedda att förhindra orättvisa affärsmetoder.
Enligt Hogan är det riktigt att EU därutöver antar ett direktiv som fastställer minimistandarder för att motarbeta orättvisor. Detta hindrar inte företag och producenter från att sluta gemensamma avtal under normala omständigheter.
Direktivet är till för att skydda den svagare parten. En producent som hänvisar till orättvis behandling från motpartens sida, har i sådana fall möjlighet att garanteras rättvisa genom att åberopa EU-direktivet, säger Hogan.
Agrarkommissionären understryker att direktivet fullt och fast motsvarar de krav som ställs av handelsorganisationen WTO. Därför är UTP också användbart inom den internationella handeln, exempelvis av företag i tredjeländer med filialer i EU.