Valio uppdaterade resultaten av Artturi-foderanalyserna förra veckan. Av analyserna gjorda under perioden 1.8.2019-1.3.2020 var ungefär 60 procent ensilage, 20 procent vall och resten spannmål, ensilerad spannmål och hö. I snitt var kvaliteten och mineralinnehållet bra.
De analyserade ensilageproverna hade i medeltal ett D-värde på 673 gram per kilogram torrsubstans, vilket är exakt samma värde som året innan. Den första bärgningens D-värde var 672, den andra 681, den tredje 687 och den fjärde 685.
– Att första skörden har ett lägre D-värde än den andra avviker från normen, kommenterar Valios utvecklingschef Laura Nyholm.
En förklaring kan vara en senare bärgningstidpunkt, som gett en högre skörd på D-värdets bekostnad. Enligt Naturresursinstitutets statistik var ensilageskörden i snitt 15.720 kilogram per hektar år 2019 jämfört med 12.730 kilogram året innan.
Regionala skillnader fanns. Till exempel i Egentliga Finland var D-värdet för alla skördarna i snitt 662, i Nyland 666 och i Österbotten 674.
D-värdet anger andelen smältbara organiska beståndsdelar i torrsubstansen. Målet för att utfodra de flesta nöt och får är ett D-värde på 680-700.
God kvalitet överlag
Målvärdena för mängden torrsubstans i ensilage varierar. I snitt innehöll de analyserade ensilageproverna 360 gram torrsubstans per kilogram. Råproteinhalten var i medeltal 144 gram per kilogram torrsubstans, lägst var den i den fjärde bärgningen (134) och högst i den tredje (162). Fiberhalten (NDF) var i snitt 526 och andelen osmältbart fiber (iNDF) 76 gram per kilogram torrsubstans.
Utfodringsindexet för fjolårets analyserade ensilageprover var i genomsnitt 108, vilket var något lägre än föregående år (109), men första skördens utfodringsindex var betydligt lägre 2019 jämfört med 2018: 108 versus 114.
Utfodringsindexet är ett nyckeltal som visar utfodringspotentialen, hur mycket djuret kan äta av fodret jämfört med ensilage av medelgod kvalitet. En indexpunkt motsvarar hundra grams skillnad i torrsubstanskonsumtion, referensvärdet är 100.
Överlag var fjolårets ensilage av god kvalitet. Andelen misslyckade ensileringar var drygt fyra procent av analyserna, vilket är något fler än i fjol men näst lägst om man ser på analyserna från år 1997 till dags dato.
Som misslyckat räknades ensilaget om ammoniakkvävehalten var över 80 gram per kilogram. Minst risk för att misslyckas var om man använde syra för ensilering.
Mineralhalterna
Sammanlagt analyserades mineralhalterna i 10.668 ensilageprover. Av dessa var största delen vanlig vallensilage, 7.146 prover, 2.656 stycken var klöverdominerad och övriga till exempel helsädesensilage, blåluserndominerad ensilage och baljväxt-helsädesensilage.
Vallensilagens kalciumhalt var 5,1, fosforhalt 2,8 och kaliumhalt 26,2 gram per kilogram torrsubstans.
– I fjolårets vallensilage var kaliumhalten något högre än normala år, kommenterar Nyholm.
2018 var kaliumhalten 23,4, år 2017 23,5 och år 2016 21,3 i vallensilage.
I klöverdominerad ensilage var kalciumhalten 7,1, fosforhalten 2,7 och och kaliumhalten 24,3.
För vissa spårämnen ser man skillnader mellan olika regioner. Till exempel var manganhalten i konventionellt odlad ensilagevall från Egentliga Finland 56 milligram per kilogram torrsubstans medan den i grannlandskapen Satakunda var 71 och Nyland 61.
I ekologisk odling var variationerna större. Där varierade manganhalten från 46 (Egentliga Finland) till 89 (Norra Österbotten), genomsnittet var 72 mot genomsnittet 71 i konventionell odling. Orsakerna förklaras av skillnaderna i gödsling, väderförhållanden och jordmån.