Inom kort inleder företaget Hemmanet kalkonuppfödningen i den nya anläggningen. Det innebär i praktiken att produktionen mer än fördubblas från 12.000 till 26.000 kalkoner per omgång. Vi tror på framtiden, säger delägaren Kristian Bengts.
För över två år sedan inleddes planeringen av en nyinvestering i Hemmanets kalkonproduktion i Övermark i Närpes. Den befintliga produktionen skulle utökas och nu står den nya anläggningen äntligen klar och tas i bruk inom kort.
– Det känns mycket skönt att vi äntligen kan ta i bruk den nya anläggningen. Det har varit ett långt projekt från planering till förverkligande. Vi har noggrant sökt efter befintliga lösningar och hittat de som passar oss bäst. Egentligen allt har förlöpt planenligt, säger Kristian Bengts, delägare i företaget Hemmanet.
Det är fråga om en stor satsning på ett sjusiffrigt belopp. I och med nyinvesteringen mer än fördubblas kalkonproduktionen från 12.000 till 26.000 kalkoner per omgång. Det torde göra gården till en av de största inom kalkonuppfödning i Finland.
– Vi har sökt olika vägar för att utveckla företagets verksamhet. Förutom att vi har fött upp kalkoner sedan 1999 har vi också satsat på ängskalkoner som vi säljer direkt till konsumenterna. Eftersom vitt kött ligger rätt i tiden och vi har kunskap i kalkonuppfödning valde vi att ta nästa steg och effektivera den verksamheten. Vi tror starkt på vårt eget system som vi har valt att nu utveckla vidare, säger Bengts.
Olika anläggningar för tuppar och hönor
Systemet bygger på att kycklingar tas emot ett dygn efter att de kläckts. Hönorna föds upp i den gamla anläggningen, medan den nya byggnaden är planerad enbart för uppfödning av kalkontuppar. Tuppar har en produktionscykel på cirka 17 veckor medan hönorna har nått slaktvikt vid 14.
Det innebär att nya kycklingar tas in tre gånger per år.
– Kalkontupparna blir större och har andra krav gällande utfodring och vattenförsörjning. Utrustning som vatten- och foderkoppar måste vara slitstarkare. I den andra anläggningen är utrustningen i sin tur anpassad för hönor, förklarar Bengts.
Den nya anläggningen kommer att delas in i fyra grupper med grindar. Kalkonerna är frigående och växer på en ströbädd av kutterspån och halm. Orsaken till att avskilja grupperna är för att skapa arbetsro – för alla.
– Kalkoner är mycket nyfikna djur och om det sker något intressant kan hela gruppen springa åt ett håll. Vi kan bättre kontrollera dem genom att dela in dem.
Den nya produktionsanläggningen är 145 meter lång och 28 meter bred och har ett utrymme på 4.000 kvadratmeter. Det finns inga betongväggar utan Hemmanet har gått in för en lösning med så kallad sandwich-isolering med plåt och stålram utanpå.
– Orsaken till varför vi gick in för den här lösningen är att vi hade varit tvungna att bygga två byggnader om vi hade valt betongelement. Produktionen blir rationellare med en stor anläggning, säger Bengts.
Kan styra klimatet
Det finns också många högteknologiska lösningar. I likhet med nya växthushus kan Bengts styra klimatet med ett knapptryck på telefon eller datorn.
– Systemet gör att vi kan kontrollera fukten genom att pumpa in dimma. Och så har vi mätare för koldioxidhalten. När den ökar till en viss nivå kommer ventilationen igång så att luften alltid hålls fräsch.
Utfodringen och vattenförsörjningen är också automatiserad. Hemmanet är inte helt självförsörjande utan köper också in foder som förvaras i två nya silor – en för vete och en för havre. En blandare blandar fodret som styrs till matkopparna som sänks ner med vinschar.
– Vi har avtal med flera grannar som levererar spannmål som vi köper och torkar. Vi odlar inte hela arealen med foderspannmål utan ser det som vettigare för växtföljden att odla annat, så vi har också sockerbetsodling.
Något som ytterligare sänker produktionskostnaderna per kilo producerat kött är att den nya torken och de båda produktionsanläggningarna värms med bioenergi i form av skogsflis och i viss mån också torv.
– Vi gick igenom alla bränslen innan vi bestämde oss och konstaterade att flis blir förmånligast. Utöver det har vi inte många traditionella lampor i den nya anläggningen utan bara en rad med LED-armaturer. Något som ytterligare effektiverar energianvändningen är att vi har utrustning i taket som cirkulerar luft, suger in värme och återanvänder den värmen, berättar Bengts.
Priserna för låga
Ett någorlunda pris för köttet som produceras är ett måste inom kalkonuppfödningen. Enligt Bengts lider också den här sektorn av för låga priser.
– Det är som med övriga lantbruksprodukter – priserna har stampat på stället. När foderpriserna går upp hävdar industrin att köttpriserna inte kan höjas på grund av att man gjort avtal för ett år med handeln och det tar länge innan priserna korrigeras. Nu hoppas jag att köttpriset bibehålls i takt med att foderpriserna har sjunkit.
– Men just med tanke på priserna blir det så viktigt att effektivera varje detalj i produktionen, vilket jag anser att vi nu har gjort, säger han.
Förutom växthussektorn har det inte skett några större investeringar inom jordbruket i Sydösterbotten på sistone. Bengts har noterat att aktiviteten är betydligt livligare i grannlandskapet Södra Österbotten.
– Det verkar vara mer aktivitet i finska Österbotten. Jordbruket där verkar ha mera fart än här. Det skulle vara intressant att veta vad det beror på, varför investeringstakten där verkar högre, frågar han sig.
Och fortsätter:
– Vi valde att fortsätta satsa som jordbrukare för att vi vill utvecklas. Det behövs både stora och små men det behövs alltid jordbrukare som satsar och ser framåt. Det är oerhört viktigt för jordbruket i Finland.