Helhetsbilden saknas ofta
när klimatpåverkan diskuteras
Jordbrukets klimatpåverkan beaktas ofta på ett felaktigt sätt i olika modeller. Helhetsbilden av vad som är ett naturligt kretslopp saknas. Därför kommer de nya rönen om kors metanutsläpp inte som en överraskning för mjölkproducenterna Jeremias Ahlvik och Niclas Sjöskog.
– Undersökningens resultat förvånar mig inte. Många klimatmodeller som tillämpas i dag tar enligt mig inte hänsyn till helheter. Men det är roligt att forskningen någon gång också visar på något positivt för jordbruket del. Vi har tyvärr blivit vana med att utpekas som miljöbovar under senare år, säger Niclas Sjöskog, mjölkproducent i Purmo.
Bredvid honom sitter en annan mjölkproducent, Jeremias Ahlvik.
– Jag håller med Niclas. I slutändan handlar metan och koldioxid om fotosyntesen. Växterna tar upp koldioxid, korna äter gräset och släpper ut metan. Men det man bör komma ihåg är att kons metanutsläpp inte kommer från att den dricker diesel.
– Utsläpp från fossila bränslen är en helt annan sak och den viktiga punkten tycker jag ofta faller bort i debatten om jordbrukets klimatpåverkan. I vårt fall är det en fråga om ett naturligt kretslopp, men det tar man inte alltid hänsyn till, säger han.
Bristfälliga modeller
Sjöskog anser att det i forskningen ofta glöms bort att kolet har ett kretslopp. Man jämställer samtidigt fossilt kol med det som är naturligt.
– Modellerna visar endast på jordbrukets klimatpåverkan och tar inte hänsyn till vad våra näringar binder.
Under senare år har jordbrukets klimatpåverkan diskuterats livligt och inte sällan är det jordbrukarna som fått bära hundhuvudet. Både Sjöskog och Ahlvik betonar att de litar på vetenskap och forskning, men att de ibland upplever vissa forskningsrön som vinklade.
– Utifrån min egen sakkunskap upplever jag ibland att en del forskning inte är objektiv och tillräcklig omfattande. Det känns som att viss forskning är ute efter resultat som stöder en åsikt, men i verkligheten går det inte ihop, säger Ahlvik.
Sjöskog fortsätter:
– Jag förutsätter att forskning görs av människor som vill göra den på ett korrekt sätt, det vill säga på ett objektivt sätt. Här vet vi i dag att politik blandas in i forskningen och det är viktigt att se vem som finansierar den. Därför ifrågasätter jag ibland objektiviteten och syftet.
Påverkar politiken
Bristen på att beakta helheter har fått stora konsekvenser för politiken. Vissa partier är snabba med att plocka ut delar av klimatforskningen som stöder deras åsikter, menar Sjöskog.
– Det är bara att se på politiken som förs i EU och på nationell nivå. Taxonomin riskerar att inte beakta jordbruket som en hållbar näring och det kan försvåra eller fördyra möjligheten att få finansiering i framtiden. Många förslag till förordningar som behandlas nu kan få enorma negativa konsekvenser för jordbruket i framtiden. Och det är politik som delvis bedrivs på basen av bristfällig forskning, säger han.
Båda anser att jordbrukarna och industrin kunde bli bättre att berätta åt allmänheten om deras perspektiv. Att öppna upp produktionen och visa upp den, förklara och berätta, är något som Ahlvik tycker är enormt viktigt för hela branschens image.
– Utvecklingen inom branschen de senaste årtionden har gjort att lantbruket har minskat klimatavtrycket hela tiden. Vi gör alla redan ständiga förbättringar, men det budskapet når inte ut till allmänheten. Detta är en utmaning som vi behöver lösa för framtiden, säger Ahlvik.
Välmående kor minskar klimatavtrycket
Som exempel tar han upp bättre kokomfort. Kon behöver en mjuk plats som gör att den vill vila och idissla. Finns en sådan plats ökar liggtiden och det i sin tur bidrar till ökad mjölkproduktion.
– Fyra timmar mer liggtid ger fyra liter mer mjölk per ko per dag. Och det utan att pressa kon till ökad produktion med mer kraftfoder, förklarar han.
Att öka mjölkproduktionen är ett sätt att minska klimatpåverkan. Det är vad alla mjölkproducenter eftersträvar och Valio har också som mål att vara koldioxidneutral 2035. Enligt Ahlvik minskade gårdens koldioxidavtryck med trettio procent mellan 2021 och 2022. Han berättar om andra åtgärder som vidtagits på deras gård för att minska avtrycket.
– För det första handlar det om att ha en effektiv och bra utfodring av grovfoder. En annan viktig sak är att vi har höjt livslängden på korna eftersom äldre kor minskar rekryteringsbehovet. Allt vi gör för att höja produktionen ger samtidigt bättre lönsamhet, berättar han.
Och mycket kan göras ännu. Automatiseringen av mjölkproduktionen har bidragit starkt till ett mindre klimatavtryck. Det som Sjöskog väntar på är att växtodlingen automatiseras fullt ut.
– Jag väntar fortfarande på mindre maskiner som kan utföra precisionsodling så att skadebekämpning och växtskydd blir effektivare. Det skulle effektivera växtodlingen och minska klimatavtrycket ytterligare. Det tror jag blir nästa steg, säger han.
Attityderna har ändrat
Båda upplever att samhällets stöd har ökat efter pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Det har lett till en större allmän medvetenhet om självförsörjning.
– Jag upplever i dag att det finns en större förståelse för jordbruket från allmänheten och det känns bra. Nu ska vi bli bättre på att föra fram att det vid sidan av utmaningar också finns många möjligheter, säger Ahlvik.
Sjöskog fortsätter:
– Med tanke på framtiden är det också viktigt att vi skapar förutsättningar för nästa generation. Då kan vi inte föra fram en negativ bild av jordbruket utan yngre måste vilja välja vårt yrke.
Det var precis vad Jeremias och hans bror gjorde för några år sedan när de valde att ta fortsätta mjölkproduktionen tillsammans med deras far.
– Trots att det finns stora utmaningar ser vi goda möjligheter att driva en lönsam mjölkproduktion. Det krävs fokus och målmedvetenhet, men jag trivs med mitt jobb som lantbrukare och vill vara med och producera högkvalitativa livsmedel till kommande generationer, konstaterar Ahlvik.