Greppa Marknaden 1
Greppa Marknaden lockade sammanlagt 60 deltagare den här gången.
Jordbruk Marknad

Havre fortsättningsvis
viktig exportgröda trots
svagare prisutveckling

Ökad spannmålsexport skulle inverka gynnsamt på den inhemska prisutvecklingen. Samtidigt är viktigt att kunna öka användningsvolymerna på Spannmålstorget. Det var några budskap som förmedlades på det virtuella Greppa Marknaden-seminariet nyligen.

Den nya digitala marknadsplatsen Spannmålstorget har ett år på nacken och för tillfället är cirka 3.000 användare registrerade. Syftet med Spannmålstorget är att befrämja den direkta spannmålshandeln, dels mellan producenter och industriella uppköpare och dels mellan växtodlare och husdjursproducenter.

På det elektroniska handelsforumet kan producenter bjuda ut produkter och självmant svara för prissättningen. Det är också möjligt att göra mera lukrativa affärer med industriella uppköpare.

– För närvarande utlovar Altia ett prispåslag på två euro per ton om försäljningen sker via Spannmålstorget. Flera andra uppköpare har därtill garanterat att de pris som erbjuds på det digitala torget är det bästa tänkbara för närvarande, framhöll SLC-ombudsmannen Rikard Korkman på Greppa Marknaden-seminariet i slutet av januari.

Samtidigt betonar Korkman att det är viktigt att kunna öka användningsvolymerna för Spannmålstorget framöver – helt enkelt för att tjänsten ska kunna bestå.

– När det handlar om ett nytt verktyg är det lite trögt att komma igång och utvecklingsprocesserna är lite jobbiga och tidskrävande. Men allt förändras. Det här är verkligen ett forum som gagnar odlarna och ett sätt att effektivera och modernisera spannmålshandeln, säger Korkman.

Ökad export skulle gynna inhemska spannmålspriser

I början av 2021 befinner sig spannmålspriserna på en rekordhög nivå. Det oaktat sackar prisutvecklingen i Finland efter jämfört med andra EU-länder såsom Frankrike och Estland.

En betydande orsak är att största delen av den finländska spannmålsproduktionen, cirka 70 procent, riktas till den egna marknaden, som också präglas av en stabil lagerhållning.

– Jag intresserar mig för skillnaderna mellan börspriser och de priser som betalas ut i Finland. Ju mindre skillnaden är desto större är efterfrågan. I Frankrike där spannmålsexporten har varit livlig på sistone har dessa skillnaderna legat på 15-20 euro i fråga om vete. Motsvarande siffra i Finland har kunnat nå upp till 35 euro, säger Rikard Korkman.

– Även Estland är klart mera exportorienterat än Finland. 70 procent av landets spannmål fraktas ut från hamnen i Muuga. Både när det gäller vete och foderkorn är priserna omkring 20 euro högre på den estniska sidan, säger Korkman.

Av den finländska veteproduktionen säljs cirka 10 procent till andra länder. Här skulle man kunna satsa på ökad exportverksamhet vilket skulle inverka positivt på prisutvecklingen, framhålls det.

– Tyvärr lyckas man inte utnyttja den möjligheten. I fråga om korn och råg uppgår den inhemska exporten till fem respektive noll procent i dagsläget, säger Korkman.

Finländskt havre har däremot etablerats som en eftertraktad exportgröda. 40 procent av den inhemska havreskörden går på export.

– Havren fortsätter att vara en viktig exportgröda. Prisutvecklingen på grödan har dock varit mindre gynnsam på sistone. Detta beror främst på att havreodlandet har ökat i omfattning i Sverige och även i Tyskland som varit en stor uppköpare av havre, säger Korkman.

Greppa Marknaden 2
MTK:s spannmålsombud Max Schulman (till höger) och ÖSP-ombudsmannen Fredrik Grannas medverkade i den virtuella Greppa marknaden-tillställningen den 27 januari. Schulman räknade upp antal faktorer som påverkar prisutvecklingen på spannmålsmarknaden.

Ökad efterfrågan på foderkorn i Europa

MTK:s spannmålsombudsman Max Schulman listar några centrala faktorer som påverkar spannmålspriserna. Priserna har präglats av en konstant uppgång sedan slutet av året.

– Vädret i världen inverkar. Exempelvis leder långvarig torka i Brasilien och Argentina till försenad sådd av majs och soja.

– Den ryska exportskatten har stora effekter. Nu har man beslutat att exportskatten på vete ska vara 25 euro per ton under perioden 15.2-1.3 och 15.3-30.6 stiger avgiften till 50 euro. Motsvarande skatter för majs och korn är 10 euro respektive 25 euro.

En exportkvot på 24 miljoner ton för ukrainsk majs, minskande majslager i USA och det faktum att Kinas inköp av majs har ökat är några andra påverkande faktorer.

– Parallellt med att majsimporten till Europa har reducerats har efterfrågan på foderkorn stigit. Bland annat har svinköttsproduktionen tilltagit i olika länder. Till exempel exporterar Spanien mera svinkött än någonsin, säger Max Schulman.

Den utdragna coronapandemin sätter klara avtryck i spannmålsvärlden. Efterfrågan på spannmål har inte minskat globalt sett. Men logistiskt och transportmässigt har man fått brottas med olika slags utmaningar – till exempel på grund av stängda hamnar i Sydamerika och tidskrävande lossningsarbeten i kinesiska hamnar.

– Intresset för närproducerade livsmedel har stärkts. Detta kommer i längden att bidra till att nya typer av marknader etableras. På grund av stigande arbetslöshet på många håll har konsumtionen av billigare mat fått ett uppsving, säger Schulman.