De låsta förhandlingarna om Brexit och risken för en hård gräns mellan Storbritannien och EU artar sig till en ödesfråga för Arla och EU:s mejerisektor. I jämförelse är det ryska embargot från 2014 bara småsaker, befarar Arlas europachef Peter Giørtz-Carlsen.
Därmed ansluter sig Giørtz-Carlsen till det upprop som producentorganisationerna i Storbritannien, Danmark, Holland, Irland, Frankrike och Tyskland förra veckan ställde på agrarkonferensen ”Beyond Brexit: Farming for our Future” i London.
Brexit har en strategisk betydelse för livsmedelsindustrin och jordbruket, både i Storbritannien och EU. Det ligger i hela branschens intresse att trygga ett avtal för att få klarhet, sade den brittiska NFU-ordföranden Minette Batters.
I en paneldebatt gick också Arlas europachef Peter Giørtz-Carlsen ut med allvarliga varningar för en hård Brexit. För en koncern som Arla Foods skulle ett avtalslöst tillstånd medföra negativa konsekvenser under många år framåt.
Leveranskedjan med EU får inte brytas
Storbritannien importerar 16 procent av sina mejeriprodukter. 98 procent av importen kommer från EU. Leveranskedjan mellan EU och Storbritannien är unik och har byggts upp under en lång rad av år, påpekar Giørtz-Carlsen.
Därför kan dagens konsumenter köpa en mångfald av högkvalitativa produkter till överkomliga priser. Enligt en analys som London School of Economics har gjort för Arla, kommer Brexit att bryta den leveranskedjan.
Om alla produkter måste beläggas med tull enligt WTO-avtalet, skulle både producenter och konsumenter drabbas hårt. Det skulle resultera i högre priser och ett försämrat urval. Brexit hotar att bli en bomb för jordbruks- och livsmedelssektorn, varnar Giørtz-Carlsen.
Han jämför situationen med det ryska embargot av livsmedel från EU. Då gällde det att skaffa fram nya köpare för produkterna. För Brexit står man inför en helt annan storleksordning, bland annat för att tullgränsen dras inom EU-området.
Giørtz-Carlsen konstaterar att EU årligen exporterar 2,7 miljarder kilo mjölk till Storbritannien. Om den exporten bryts, gäller det att finna ersättande avsättning i Europa. I den jämförelsen är det ryska embargot bara småsaker.
Sist och slutligen kommer britterna att lida mest, men mejeribranschen utanför landets gränser drabbas också, inte minst inom EU. På sikt skulle det gälla att finna köpare på världsmarknaden men inte heller detta förblir utan konsekvenser på längre sikt.
Giørtz-Carlsen noterar att Danmark redan har förlorat en miljard danska kronor, omkring 134 miljoner euro, på det brittiska beslutet att lämna EU. Därför är det viktigt att få ett slut på osäkerheten och nå en vettig lösning.
Enligt den internationella valutafonden IMF är Danmark, Irland och Nederländerna de tre EU-länder som kommer att påverkas mest av Brexit. I värsta fall kan Brexit sänka Danmarks bruttonationalprodukt med en procent.
Britterna kan förlora mest
Mest skulle Brexit i alla fall drabba de brittiska konsumenterna. Enligt Giørtz-Carlsen kan priset på Arlas Lurpak-smör stiga med mellan 30 och 40 procent på en brittiska marknaden. Danska specialostar skulle likaså bli kännbart dyrare.
Under konferensen i London efterlyste representanter för både EU-företagen och producentrörelsen en Brexit där Storbritannien kan träda ut ur EU under ordnade förhållanden. I annat fall väntar kaos på alla håll och kanter.
Den tyska mejeriindustrin kalkylerar likaså med ”graverande följder” för marknaden, eftersom Storbritannien är en betydande importör av smör, yoghurt och ost. Det uppger branschorganisationen Milch Industrie Verband (MIH).
Enligt MIH hoppas mejeriindustrin ”trots många hårda ord” på en ordnad och tillfredsställande lösning för båda parterna. De slutliga konsekvenserna för mjölkmarknaden är ännu inte förutsägbara, poängterar de tyska mejerierna.