När han satte potatis i våras krävde Mikael Hoxell ett medelpris på omkring 30 cent per kilo under hösten för att få det att gå ihop. Så blev det inte. Potatispriserna har legat på mellan 20-22 cent per kilo och det är för lågt. Därför slutar jag odla potatis, säger han.
För ett år sedan meddelade ÖSP:s och SLC:s potatisutskott att potatismarknaden inte fungerar enligt marknadsmässiga principer. Trots att potatisskörden blev under det normala och kostnaderna hade stigit så stampar odlarpriset på stället.
Redan då började Mikael Hoxell, potatisodlare i Dagsmark i Kristinestad, fundera allvarligt på framtiden.
– I våras beslöt jag att jag slutar som potatisodlare nästa år om producentpriset inte kommer upp nu under hösten. Det har det inte så därför kommer jag nu att sluta odla efter över tjugo år som potatisodlare, säger Hoxell.
Borde upp med 10 cent
Odlarpriset på potatis varierar stort beroende på avtal och andra förutsättningar som till exempel lagrings- och förpackningskapacitet. Därför är det svårt att säga ett exakt medelpris, men enligt uppgifter har potatispriset rört sig på 20-22 cent per kilo. Det är nästan 10 cent lägre än vad Hoxell kräver.
– Skulle priserna ha kommit upp till omkring 25-30 cent per kilo hade jag valt att fortsätta. Det skulle krävas för att det ekonomiskt ska vara möjligt att fortsätta. Även för oss har kostnaderna stigit rejält och åtminstone kan inte jag odla på talko, säger Hoxell.
Han har egen packning och levererar cirka 80 procent av produktionen till Jyväskylä och Tammerfors.
– Det medför också kostnader och kräver mycket arbete. Så med facit på hand är det faktiskt en lättnad att sluta, säger han.
Enligt honom har gödselkostnaderna stigit mest. Han poängterar att gödseln som potatisodlarna använder i regel är dyrare än för exempelvis spannmålsodlare.
– Skulle jag köpa potatisgödsel i dag kostar det 1.600 euro per ton. Utöver det har priset på el och bränsle stigit. Det som tar mest ont är att det jag odlar inte verkar uppskattas av handeln om man utgår från priset. Potatis är en bra produkt, men vi får inte ett skäligt pris för den.
Utmanande i många år
Hoxell upplever att utmaningarna för potatissektorn började redan 2008. Därefter har det gått upp och ner, men på senare år – i takt med stigande kostnader – har situationen snabbt försvårats.
– Jag är övertygad om att en del av mina kolleger går i samma tankar att sluta om inget ändras. Så vi får säkert räkna med att potatisarealen minskar på sikt. Många av oss har också andra arbeten vid sidan av för att få ekonomin att gå ihop och så kan det inte vara. Något är fel, menar Hoxell.
Mikael Hoxell är 58 år och arbetar som busschaufför vid sidan av potatisodlingen. Det tänker han fortsätta med och i stället för potatis kommer han att odla vall.
– På mina åkrar har det varit väldigt ensidig odling av potatis i snart femtio år så marken behöver vila lite. Därför kommer jag att odla vall nästa år, säger han.
Han har ett intresse för odling och har tyckt om livet som jordbrukare. Hoxell hoppas också att det trots det utmanande läget finns andra som har framtidstro.
– Som alltid äter vi alla dagligen och potatisen är en viktig basföda. Därmed borde det finnas förutsättningar att odla potatis, men något måste förändras. Annars går självförsörjningsgraden ner snabbt.
Marginell ökning
Enligt Matias Ålgars, ordförande för ÖSP:s potatisutskott, har potatispriset stigit en aning jämfört med i fjol. Men det är enbart fråga om en marginell prishöjning.
– Ser man till kostnadsökningarna är prishöjningen inte tillräcklig och det gäller både industripotatis och packad potatis, säger han.
Potatisarealen har minskat lite i Lappfjärdsnejden på senare och antalet odlare minskar också. Något som också hämmar odlingen i området är att årets skörd var väldigt varierande.
– Lokalt kom det för mycket regn, medan andra fick mindre. Men det påverkade potatisskörden negativt mer här i Lappfjärd än norr om Vasa. Så skörden blev inte vad vi hade hoppats på och det tynger också många odlare, säger Ålgars.
Han ser flera utmaningar för potatisodlingen i Finland. Det finns många aktörer som vill leverera sina produkter och det ökar konkurrensen. Ett annat problem är de stora handelsaktörernas auktionsförfaranden.
– På den punkten har inget ändrat. Hård konkurrens där de som säljer potatisen billigast vinner offerten bidrar till att priserna pressas. På sikt önskar jag en ändring på den punkten, säger Ålgars.
Och fortsätter:
– På önskelistan för nästa år vill jag som odlare förstås få högre producentpriser och samtidigt hoppas vi på att kostnaderna kommer ner. Men hur det blir med det återstår att se.