Han har goda erfarenheter
av att odla proteingrödor
Finlands husdjurssektor strävar efter att bli mindre beroende av importerat protein. Intresset för att odla proteingrödor ökar därmed kontinuerligt. En som redan odlat proteingrödor i flera år är den ekologiska mjölkproducenten Johannes Stenmark.
– Jag har väldigt goda erfarenheter av att odla proteingrödor. Hade jag större odlingsareal skulle jag utöka odlingen av proteingrödor, säger Johannes Stenmark, ekologisk mjölkproducent i Överpurmo i Pedersöre.
Inom den ekologiska mjölk- och köttproduktionen finns en tradition av att odla egna proteingrödor. I Österbotten handlar det huvudsakligen om ärter. Stenmark odlar i år en blandning av ärt och vete på 35 hektar.
– Jag har cirka 60 procent ärter och 40 procent vete och orsaken till det är ärterna hålls bättre stående. Har man enbart rena ärtbestånd så ökar risken för att det börjar ligga. Så det är orsaken till att jag blandar, förklarar han.
Lönsammare att odla eget
Stenmark tröskar allt samtidigt och torkar skörden. Han anlitar företaget Pohjanmaan rehujauhatus OY som på gården blandar spannmål, ärter och mineraler med en fraktkvarn. Resultatet blir ett allfoder som kompletterar grovfodret.
– Det känns bra att öka min självförsörjningsgrad av protein och dessutom räknat per hektar lönar det sig att odla ärter och vete än enbart korn. Åtminstone som ekologisk mjölkproducent. Dessutom passar det bra för växtföljden, konstaterar han.
Han odlar också korn på 35 hektar och vall på resten av den totala odlingsytan som uppgår till 210 hektar och har bete på cirka 10 hektar.
– Jag måste ännu köpa in hälften av kornet och proteinet som huvudsakligen är bondböna. Genom kontakter har jag hittat odlare i södra Finland som förser mig med bondböna, berättar han.
Stenmark har i dag 125 mjölkande kor och en besättning på totalt 230 djur. År 2017 byggde han ut anläggningen och har i dag två mjölkrobotar. I och med expansionen blev det en arealmässig minskning av proteingrödor eftersom han var tvungen att utöka vallodlingen.
– Men i och med att jag har fått avtalsåkrar tills i år så har jag igen kunnat utöka arealen med proteingrödor.
Han har också odlat bondböna för tre år sedan men på grund av att sommaren var väldigt blöt blev slutresultatet dåligt.
– Jag fick ta det som grönfoder åt ungdjuren, men annars är bondböna bra, men problemet för oss längre norrut är växttiden som är aningen för kort. Men skulle jag ha mera areal hade jag testat på att odla åkerböna igen.
Ska testa amerikansk sort
Stenmark har ett stort intresse för växtodling och i år testa den amerikanska grässorten Sorghum Sudangrass som är ett ettårigt grovfoder. Han kom i kontakt med sorten i en internationell Facebookgrupp.
– Sorten är en majsliknande växt, men är inte släkt med majs utan här skördas den enbart som grönmassa. Förhoppningsvis får jag två skördar och orsaken till att jag fastnat för den här sorten är att den ska ge hög skörd och har ett högt energi- och proteinvärde.
– Det här är mera ett test och jag gör det på grund av mitt eget intresse, säger han.
På grund av goda erfarenheter av blandningen ärt/vete hävdar Stenmark att han också som konventionell producent skulle odla eget protein.
– Jo, det skulle jag. Och jag rekommenderar vete och ärt till konventionella odlare som vill prova på. Det påminner om att odla korn och jag är nöjd med mina skördar. Vete är dessutom rikt på energi och fungerar mycket bra som mjölkfoder.
Ett bra foder är grundläggande inom kött- och mjölkproduktionen. Ett bevis för att Stenmark har ett mycket bra foder är medelproduktion per ko per dag.
– Den är i dag 35,5 kilo per ko per dag och med det är jag mycket nöjd, konstaterar han.