Hamec 1
Stefan och Folke Söderberg har producerat närmare 300 kultivatorer sedan 2004. Här ses duon framför en färdig tremeters kultivator som ska skickas till Frankrike i slutet av sommaren. FOTO: Joakim Snickars
Maskin & teknik

Hamec slutar tillverka
Kvick Finn-kultivatorer

Sedan 2004 har bröderna Stefan och Folke Söderberg tillverkat närmare 300 Finn Kvick-kultivatorer i sin verkstad i Västerhankmo. Nu planerar företagarduon att lägga den långvariga nischen åt sidan. Först ska ytterligare ett tiotal maskinprojekt genomföras.

I lite undanskymd miljö ett stenkast från Västerhankmovägen har det under lång tid producerats kompakta mekaniska ogräsbekämpningsmaskiner. De färdiga resultaten säljs till ekologiska jordbrukare runt om i världen.

– Under de senaste åren har de flesta kultivatorer exporterats. Frankrike har varit den viktigaste marknaden. Men köpare har också funnits till exempel i Tyskland, Holland, Sverige och Norge, säger Stefan Söderberg på Västerhankmoföretaget Hamec.

Maskinföretagaren Stefan Söderberg kan egentligen kalla sig pensionär numera. Men han fortsätter oförtrutet att göra relativt långa arbetsdagar i verkstaden tillsammans med brodern Folke Söderberg.

Hamec 2
En 6,2 meter bred kultivator som väger sex ton är den största Kvick Finn-modellen som Hamec konstruerat. PRIVAT BILD

Boris Lindgårds initiativ

Året skrevs 2004 då bröderna Söderberg började konstruera Kvick Finn-kultivatorer efter att duon hade kontaktats och anlitats av BT Agro/Lyckegård-företagaren Boris Lindgård som helt och hållet sköter marknadsförings- och försäljningsbiten.

– Boris Lindgård importerade och sålde en dansk kultivatormodell på den tiden. Men han påtalade att det med tanke på finländska förhållanden fanns vissa brister i det alternativet. Han önskade därför att vi skulle utveckla mera hållfasta och pålitliga versioner, säger Stefan.

Innan dess hade Hamec visserligen konstruerat ett slags hybridharv åt Boris Lindgård och två större prototyper till Wikar i Kronoby. Men kultivatorer, med kapacitet att bekämpa kvickrot mera effektivt, var ändå en ny nisch för företaget som inledningsvis var specialiserat på underleveransarbeten med ABB som huvudsaklig beställare.

I början av 2000-talet hade Hamec samtidigt behov av att hitta ett nytt ben att stå på efter att ABB hade sålt sin verksamhet i Vasa till Tjeckien och Polen.

– Till att börja med såldes Kvick Finn-kultivatorerna enbart till den finländska marknaden. Efter hand har andra länder kommit med i bilden i allt högre grad, säger Stefan.

– Kundkretsen har bestått av ekologiska jordbrukare. På senare tid har intresset hos konventionella producenter ökat en aning på grund av förändrade odlingsmetoder – bland annat i fråga om hantering av fånggrödor, säger Folke.

Hamec 4
Leverans till Frankrike på gång. PRIVAT BILD

Siktar på att nå 300-strecket och sedan sluta

I Hamecs verkstad tar Kvick Finn-kultivatorer av olika storlek form successivt. Det vanligaste breddmåttet är 3,5 meter, men här tillverkas även upp till 6,2 meter breda konstruktioner.

Företaget köper in rätt mycket halvfabrikat under arbetsprocesserna. Det händer också att man helt och hållet börjar från noll i samband med byggena som då kan ta upp till flera månader i anspråk.

– Idag blev en tre meter bred Kvick Finn-kultivator levererad till Franrike, berättar Stefan i samma veva.

Sammanlagt har Hamec tillverkat cirka 290 Kvick Finn-kultivatorer hittills under årens lopp. Målsättningen har åstadkomma ett tiotal maskiner till och nå 300-strecket. Sedan siktar bröderna Söderberg på att dra streck och börja varva ner.

– Vi börjar inte ha tillräckligt med energi för att hålla på med den här verksamheten längre. För att kunna matcha framtida volymökningar räcker våra verkstadsytor inte heller till. Det skulle krävas en utvidgning i så fall. Den här hallen är ursprungligen dimensionerad för underleveransarbeten, förklarar Stefan.

Stefan och Folke Söderberg kommer i varje fall att fortsätta att vara upptagna med kultivatorarbeten åtminstone fram till början av nästa år.

Avsikten är att den här produktionen ska fortsätta i Lyckegårds regi framöver. Det svenska företaget har redan för några år sedan köpt Kvick Finn-varumärket och försäljningsrätten och BT Agro är numera fusionerat med Lyckegård-koncernen.

Finns det något speciellt kultivatorminne som sticker ut efter en produktion som pågått i närmare två decennier?

– Det skulle i så fall vara framställningen av den första bogserade maskinen 2010. Det kändes speciellt att tillverka en produkt av så pass stort format. Det största måttet var 5,6 meter på den tiden. Senare skedde en utökning till 6,2 meter. Köparen fanns i Juva, säger Folke.

Hamec 3
Västerhankmoföretaget Hamec fyller jämna 30 år i år. Avsikten är att fortsätta utföra lokala entreprenadarbeten framöver. Men arbetstakten bör vara lägre, säger bröderna Söderberg. FOTO: Joakim Snickars

Fortsätter med verkstadsentrepenad

Verkstadsföretaget Hamec såg dagens ljus 1992 – mitt under den djupaste dåvarande lågkonjukturen.

Verksamheten kördes igång av Stefan Söderberg som tidigare har varit arbetsledare på Norcar/Logset i Kvevlax. Något år senare anslöt sig Folke Söderberg som innan dess hade varit knuten till maskinprojekt inom pälsdjursindustrin via Norcar och BsB i Nykarleby.

Idag sysselsätter Hamec förutom bröderna Söderberg ytterligare en anställd, Carl-Gustaf Stenfors.

– För närvarande har vi dessutom förstärkning av en sommarbetare som är här tredje sommaren i rad. Underleveransarbeten åt ABB är fortsättningsvis en gren för oss. I maj fick vi en brådskande beställning på 5.000 mindre komponenter som ingår i ABB:s sensorer. Komponenterna riktas till Tjeckien, säger Stefan.

– Vårt företag är i praktiken ganska okänt i hemtrakten. Många bybor vet kanske inte vad vi sysslar vi med, konstaterar företagarbröderna anspråkslöst och odramatiskt under LF-intervjun.

Apropå framtiden säger duon att deras ambition är att driva verkstadsrörelsen vidare genom att åta sig lokala maskinentrepenadarbeten. I hemknutarna finns bland annat aktiva kålodlare samt skogsmaskins- och snöröjningsentreprenörer.

– Men det bör helst inte handla om åtta arbetstimmar varje dag, betonar Stefan Söderberg.