Vall3
John Häger, som tillsammans med sin mor och far driver Ranckens Ranch, har mycket hög medelproduktion av mjölk. En orsak till det är att gården satsar på vallproduktionen. Med ett bra grovfoder är det lättare att lyckas med produktionen, säger han.
Jordbruk Tema

Grovfoder skapar förutsättning
för en hög mjölkproduktion

Ett bra grovfoder är en förutsättning för en god mjölkproduktion och en bättre ekonomi. Det är något som Ranckens Ranch i Nykarleby kontinuerligt eftersträvar. Ett bevis för att de gör många saker rätt är gårdens höga mjölkproduktion.

År 2020 var medelproduktionen av mjölk i Finland 10.168 kilo per ko. En mjölkgård i Österbotten som år efter år ligger högt på den listan är Ranckens Ranch i Kovjoki i Nykarleby. Förra året kom gården upp i en medelproduktion på 12.242 kilo och har därmed det näst högsta resultatet i Österbotten där medelproduktionen är 9.906 kilo.

Omräknat till energikorrigerad mjölk (EKM), som också tar hänsyn till fett- och proteinhalt, blir Ranckens Ranchs medelproduktion 13.067 kilo per ko per år. Det är att jämföra med landets medeltal som är 10.771 kilo EKM, medan samma siffra för Österbotten är 10.619 kilo EKM.

– En orsak till att vi har en hög medelproduktion är fodret som har en enorm betydelse. Hur stor inverkan ett bra grovfoder har är svårt att säga exakt, men är kvaliteten god så är det lättare att uppnå goda resultat. Med ett dåligt grovfoder är det svårt att kompensera med kraftfoder, säger John Häger, som tillsammans med sin mor och far driver Ranchens Ranch.

Till grovfoder räknas hö, halm och ensilage där den viktigaste är ensilage i mjölkproduktionen. Arbetet för att uppnå en god produktion börjar därmed på åkern.

– Vi använder olika grässorter som ängssvingel samt rödklöver, men den viktigaste är timotej som ger ett bra D-värde, det vill säga smältbarhet. För oss är det mycket viktigt att ta den första vallskörden när D-värdet ligger kring 680-700 gram per kilo torrsubstans, säger han.

Vall8
Ranckens Ranch använder huvudsakligen plansilos för att förvara ensilaget. Enligt John Häger bidrar plansilos till att fodret får en mycket jämnare kvalitet än om de förvaras i balar. Silos är inte heller så sårbara för fågelangrepp, säger han.

Analyser viktiga

Hur vet ni när smältbarheten är optimal?

– Med många års erfarenhet ser man det rätt bra med ögat, men vi brukar också ta skördetidsprover så att vi vet när tidpunkten för skörd är den rätta. Som jordbrukare kan man inte kontrollera fodrets kvalitet till fullo. Vädret spelar naturligtvis också in och exempelvis hur torr vallskörden är påverkar också fodrets kvalitet, säger John.

Ranckens Ranch använder ett system med treårsvallar, vilket innebär att en del av odlingarna förnyas varje år. Gården odlar på totalt 200 hektar, varav cirka 120 hektar är vall och av den delen förnyas 35-40 hektar årligen.

– I likhet med de flesta mjölkproducenter siktar vi på tre skördar.

Den första skörden, som brukar vara den viktigaste ur kvalitetsperspektiv, samt den andra, läggs i plansilor på gården medan den tredje och sista förvaras i stukor.

– Det var min mor och far som började med hantera grovfodret i plansilor främst för att det systemet är kostnadseffektivare. Men plansilos gör också att fodret får en mycket jämnare kvalitet än om de förvaras i balar. Silos är inte heller så sårbara för fågelangrepp, säger han.

Ranckens Ranch blandar första och andra skörden så att mjölkkorna får samma blandning året om, vilket ger en jämnare produktion och mindre foderstörningar.

– Det är också ett snabbt skördesätt och ofta är inte soldagarna så många i rad så det är skönt när inte grässkörden drar ut hela sommaren.

Utfodringen sker med fullfodervagn, vilket innebär att olika foder blandas och körs ut med traktor på foderbordet. Förutom ensilage blandas också vete och en egen rybs- och majsblandning samt kraftfoder.

– Vi tar kontinuerligt prover av grovfodret så att vi vet vilken kvalitet vi har att spela med. Då går det lättare att parera om kvaliteten varierar. Den största skillnaden brukar vara när vi byter foderparti, vilket kan påverka mjölkproduktionen. Då gäller det att kalibrera och göra justeringar så att mjölkproduktionen inte störs för mycket, säger han.

Och fortsätter:

– När utfodringen ändras måste man ändå följa med hur djuren reagerar på den nya foderstaten och eventuellt korrigera om det inte ger rätt resultat. Det är inte alltid som teori och praktik stämmer överens.

Vall13
När det blir stora skördar av vall täcks också en del in i så kallade stukor.

Pruta inte på fodret

En annan viktig faktor som påverkar mjölkproduktionen är kraftfodret. Är kvaliteten på grovfodret bra krävs mindre mängder av kraftfoder, vilket gör att foderkostnaderna hålls nere. Men det går däremot inte heller att pruta på andelen kraftfoder.

– Det som jag tror påverkar mjölkproduktionen på en gård är om man prutar på fodret. Det vill säga om en gård har sämre kvalitet på grovfodret så blir det för dyrt att komplettera med kraftfoder. Och prutar man på kraftfodret i det fallet så påverkas mjölkproduktionen negativt. Därför är det så viktigt med ett bra grovfoder.

Ranckens Ranch har 133 mjölkande kor som mjölkas av två mjölkningsrobotar. John Häger nämner också den tekniska utvecklingen som ett led i att mjölkproduktionen på de finländska gårdarna ökar. En annan är det genetiska arbetet som också utvecklas.

– Foder, effektiv mjölkning och ett bättre djurmaterial – allt det har en positiv inverkan på mjölkproduktionen, konstaterar han.

För att kunna ha en kvalitativt god utfodring och samtidigt vara kostnadsmedveten använder Ranckens Ranch ProAgria Lantbrukssällskapets foderprogram och rådgivning.

– Trots att vår egen kunskap om utfodringen ökar hela tiden ser vi det som mycket viktigt att vi utnyttjar rådgivningen som Lantbrukssällskapet erbjuder, säger John.

Magnus Blässar, mjölkgårdsrådgivare vid Proagria Lantbrukssällskapet, är den som hjälper Ranchens Ranch med bland annat utfodringsrådgivning.

– Orsaken till att foderanalyser är så viktiga är att det inte går att planera utfodringen om man inte vet vad fodret innehåller. Foderprovtagning är en tjänst som vuxit under senare år och som vi gör via Råd 2020, förklarar Magnus Blässar.

Orsakerna till att det är viktigt att ha information om fodret är att det i en besättning finns olika djurgrupper bestående av bland annat kvigor, mjölkande kor och sinkor.

– Kvaliteten på fodret måste alltid vara bra oberoende av djurgrupp, men näringsmässigt ska de inte ha samma foder. Mineralanalyser av grovfodret är också viktigt så att man vet vilket mineralfoder och mängd som passar bäst, säger Blässar.

Vall1
På Rackens Ranch i Nykarleby utfodras korna med fullfodervagn. I mitten syns foderbordet.

Viktigt med uppföljning

Foderprovtagning är också viktigt för att kunna dra slutsatser av hur ensileringen lyckats.

– På så sätt kan man se vad som hänt med fodret och hur man lyckats eller vad som har misslyckats. Som exempelvis jäsningsprocessen som kan påverka fetthalten. Vi kan också hjälpa till med den biten och tolka resultaten av analyserna.

Enligt Blässar är kunskapen bland mjölkproducenterna om utfodringen på en bra nivå. Men han sticker inte under stol med att medvetenheten kunde öka.

– Det gäller i synnerhet kostnaderna för mjölkproduktionen. Det gäller att vara medveten om allt från åkerns och maskinernas kostnader till insatserna och ha koll på skördenivån för att vara kostnadsmedveten. Är man inte medveten om de kostnaderna så är det också svårt att påverka. På den här punkten kan vi alla sträva efter att bli bättre, säger Blässar.

På sikt vill John Häger fortsätta öka medelproduktionen på gården. Han är övertygad om det är möjligt att uppnå en medelproduktion på över 14.000 kilo per ko per år.

– Jag är helt övertygad om att vi kan nå dit. Det finns redan gårdar som har en medelproduktion på 14.000 kilo, säger han.