Halten av växtskyddsmedlet glyfosat och dess nedbrytbara substans aminometylen AMPA är högst i den obearbetade ytjorden och minskar betydligt i de djupare jordlagren. Resterna i marken kan hämma utsädets grobarhet och starten på tillväxten hos växterna. Förhållandevis lite av glyfosatet och AMPA:n rör sig med ytvattnet eftersom de rätt så fort binds i jorden och sedan frigörs därifrån mycket långsamt.
Det här framkommer av Naturresursinstitutet Lukes, Åbo universitets och Finlands miljöcentral Sykes forskning som bland annat utrett glyfosathalten i åkerjord samt glyfosatets och aminometylen AMPA:s nivåer i odlingsväxter. Dessutom undersökte man också glyfosatbekämpningens inverkan på daggmaskarnas fortplantning.
- Utgående från våra resultat kan vi konstatera att glyfosatet i nuläget inte är skadligt för vattendragen, säger Katri Siimes, forskare vid Finlands miljöcentral SYKE.
Jordprov från 18 gårdar
Forskningen bedrevs bland annat genom att man tog jordprov från 18 gårdar i Egentliga Finland och Tavastland före glyfosatbekämpningen, ett dygn efter glyfosatbekämpningen och precis innan vintern.
- Glyfosatnivåerna är överlägset högst i den obearbetade ytjorden. I de djupare jordlagren, där glyfosatet bearbetats in i jorden var nivåerna betydligt lägre. Delvis på grund av de kyliga förhållandena i Finland bryts glyfosatet och AMPA:n ned långsamt och blir kvar i jorden, säger Jaana Uusi-Kämppä, forskare vid Naturresursinstitutet Luke.
De överlägset högsta glyfosatnivåerna, 0,9-6,0 milligram per kilo, uppmättes ett dygn efter besprutningen i det 2,5 centimeter tjocka lagret med ytjord. Också i oktober och november uppmättes höga nivåer, 1,5-5,9 milligram per kilo, på skiften som samma år besprutats två gånger. Före besprutningen var glyfosathalten 0,04-1,1 milligram per kilo.
I de djupare jordlagren, man gick ner till ungefär 20 centimeters nivå, fanns 0,09-0,29 kilogram glyfosat per kilo och 0,47-0,60 milligram av aminometylen AMPA per kilo.
Kan ha inverkan på hur utsädet gror
- Resterna av glyfosat och AMPA i marken kan ha inverkan på utsädets groning och på hur växterna kommer i gång efter etablering, säger Uusi-Kämppä.
Forskarna undersökte glyfosat- och AMPA-resternas inverkan på potatis, ryps, havre och bondböna genom att studera groddarnas längd och växternas förmåga att bilda biomassa. I obesprutad jord blev havren till en början 23-49 procent längre än i jord där det fanns rester av glyfosat och AMPA. 9-10 veckor efter sådd kunde man inte längre se en skillnad.
- På havre och rybs kunde man ändå notera störst skillnad, i synnerhet i de försök där grödorna odlades på odlingsunderlag för växthus.
Inverkar inte på daggmaskarnas fortplantning
Forskarna undersökte också glyfosatets inverkan på daggmaskarnas fortplantning genom ett två månader långt försök i växthus. I försöket ville man efterlikna de förhållanden som råder i ett direktsått spannmålsfält efter tröskning.
En del av maskarna besprutades med glyfosatpreparat och en del med vatten. Behandlingen påverkade inte mängden daggmaskar, produktionen av ägg eller hur äggen hölls vid liv. Där man behandlat med glyfosat bröts halmen ned aningen långsammare än där man inte gjort det, men enligt forskarna kan man ändå inte dra någon entydig slutsats av det.
Används i hälften av alla växtskyddsmedel
I mängd är glyfosat den verksamma substansen i hälften av de bekämpningsmedel som används i jordbruket i Finland. Under åren 2010 och 2011 såldes rekordmycket glyfosat i Finland, mer än 900 ton. Mängden har ändå minskat och 2017 såldes här 650 ton glyfosat.
I Finland sprutar man i regel inte glyfosat i växande gröda. Det är inte förbjudet, däremot köper inte någon av de stora spannmålsuppköparna spannmål som besprutats med glyfosat. Säkerhets- och kemikalieverket Tukes har ändå på glyfosatpreparat infört en karenstid på 10 dygn för foderkorn, foderhavre, rybs och raps.
I många länder, också i EU-länder, är det vanligt att man avslutar en odlingsgröda och påskyndar mognad med hjälp av glyfosat, för att komma i gång med tröskningen och hålla beståndet rent.