35335559611 7Ea6Ed794B O
Forskaren Emmanuelle Charpentier arbetar numera vid det tyska Max Planck-institutet för patogener. FOTO: Thor Nielsen/NTNU
Jordbruk Globalt

Gensaxens upptäckare
tilldelas Nobelpriset i kemi

Årets Nobelpris i kemi har tilldelats forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för deras upptäckt av gensaxen Crispr/Cas9. Gensaxen betraktas som ett viktigt verktyg för en smidig växtförädling, men metoden är fortfarande förbjuden inom EU.

Med gensaxen kan forskare med hög precision förändra arvsmassan hos växter, djur och mikroorganismer. Enligt Nobelkommittén kommer gensaxen att revolutionera växtförädlingen och leda till nyskapande medicinska behandlingar.

Forskaren Emmanuelle Charpentier är hedersdoktor vid Umeå och har varje år nämnts som kandidat för Nobelpriset i kemi efter upptäckten av Crispr/Cas9. Hon upptäckte grunderna för gensaxen då hon arbetade vid Umeå universitet för ett tiotal år sedan.

Charpentier publicerade sin upptäckt 2011. Samma år inledde hon ett samarbete med Jennifer Doudna, en erfaren biokemist med stor kunskap om RNA. Tillsammans lyckades de få gensaxen att fungera i ett provrör.

Gensaxen beskrivs av Nobelkommittén som ett av de skarpaste genetiska verktygen. Charpentier arbetar numera vid det tyska Max Planck-institutet för patogener, medan Jennifer Douda är verksam vid universitetet i Berkeley, Kalifornien.

43795749944 A24651F9Be O
Jennifer Doudna, en erfaren biokemist med stor kunskap om RNA, är verksam vid universitetet i Berkeley, Kalifornien. FOTO: Thor Nielsen/NTNU

I ett epokgörande experiment programmerade forskarna om gensaxen, så att den kunde klippa av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe. Crispr/Cas9 har redan gjort det möjligt att ta fram innovativa odlingsväxter.

Crispr/Cas9 betraktas i dag som en ny typ av genteknik som gör det lättare och snabbare att förädla nyttoväxter för önskade ändamål. Sedan upptäckten 2012 har de praktiska tillämpningarna ökat nästan explosionsartat.

Metoden har bidragit till viktiga grundvetenskapliga upptäckter. I dag kan växtförädlare redigera fram grödor som motstår skadedjur och torka. Metoden används redan fullt ut i stora delar av världen, inte minst i Nord- och Sydamerika.

Inom EU har föret däremot varit trögt. Efter ett utslag i EU-domstolen klassificeras gensaxen fortfarande som klassisk genteknik inom den europeiska unionen. Utslaget blockerar tillgången till den nyaste växtförädlingstekniken i Europa.

Utanför växtförädlingen kan gensaxen tillämpas inom flera olika områden, inte minst medicinen. Tekniken gör det möjligt att ta fram nya terapier mot cancer och bota svåra genetiska sjukdomar.