Den nya växtförädlingstekniken, i dagligt tal gensaxen, har oväntat många förespråkare i EU-parlamentet. En majoritet i nästan alla politiska grupperingar anser att gensaxen är bra för jordbruket och matproduktionen. Ett undantag är den gröna gruppen.
De flesta parlamentariker betraktar gensaxen som ett effektivt verktyg inom växtförädlingen, skriver tyska TopAgrar. Tekniken gör det möjligt att ta fram nya sorter som är resistenta mot sjukdomar och torka.
Parlamentarikerna efterlyser därför en ny lagstiftning som främjar förfaranden som Crispr/Cas. Det är inte möjligt att anpassa de tjugo år gamla GMO-reglerna till gensaxen, förklarar EPP-medlemmen Herbert Dorfmann.
Den italienska parlamentarikern från Sydtyrolen varnar för en förestående emigration av europeiska forskare som i dag är anställda hos stora europeiska utsädesföretag. Risken är överhängande att viktiga experter kommer att emigrera om gensaxen inte tillåts i EU.
Den italienska socialdemokraten och EU-veteranen Paolo De Castro är övertygad om att gensaxen inte borde jämföras med traditionell genteknik med avseende på säkerheten. Så länge ingen främmande DNA införs, är sorterna lika trygga som naturliga växter.
EU borde därför införa ett enklare tillståndsförfarande vid sidan av GMO-reglerna. En ny lagstiftning skulle skapa klarhet och ge forskarna ett tillräckligt stort spelrum inom sortförädlingen.
Trots detta håller talrika EU-parlamentariker ändå fast vid kravet på en särskild märkning av utsäde, jordbruksprodukter och livsmedel som produceras med hjälp av ny växtförädlingsteknik.
Ett problem är den allmänna opinionen i de stora mellaneuropeiska länderna. De stora tyska handelskedjorna kräver nästan enhälligt en fortsatt reglering av den nya gentekniken, enligt samma mönster som GMO.
Handeln befarar att förlora trovärdighet om kunderna inte klart och tydligt kan särskilja mellan konventionella produkter och livsmedel som har framställts med hjälp av gensaxen. Bara en synlig märkning garanterar kundernas valfrihet, framhåller handeln.