SLC:s förbundsfullmäktige ser det som positivt att det finns omnämnanden om nationell flexibilitet i den överenskommelse som nåddes mellan förhandlarna om EU:s nya jordbrukspolitik CAP förra veckans fredag. SLC riktar däremot kritik mot att förenklingen av stödsystemen och en minskning av byråkratin ser än en gång ut att utebli.
– Beslutsfattarna i EU har på inget sätt tagit i beaktande behovet av att förenkla stödsystemen. Tvärtom ser EU ut att ha gått längre i motsatt riktning och vi kan räkna med att målet om minskad byråkrati inte kommer att uppfyllas i nya CAP, säger Kristian Westerholm, ordförande för SLC:s förbundsfullmäktige.
SLC:s fullmäktige, som samlades till vårmöte på måndagen, förde en diskussion om den trepartsöverenskommelse om det avtal som kommer att styra EU:s jordbrukspolitik och fördelningen av jordbruksstöden under 2023-2027.
SLC:s fullmäktige anser att EU-överenskommelsens omnämnanden om nationell flexibilitet behövs. Dock måste det enligt SLC utredas vad nationell flexibilitet betyder i praktiken.
Nyröjda åkrars stödduglighet aktuell fråga
Westerholm påpekar att SLC fortsätter aktivt att bevaka arbetet med Finlands egen strategi och nationella tillämpning av reformen. En av de större stötestenarna är slopande av stödrätterna och nyröjda åkrars stödduglighet.
Då stödrätterna varit gårdsbundna och inte åkerbundna måste denna fråga avgöras i detta sammanhang.
– Det finns förstås en stor förhoppning bland de som röjt ny åkermark om att få stöd för sin röjda areal, medan det finns dem som anser att de som röjt varit medvetna om att den arealen inte blir stödduglig, säger Westerholm.
Producentorganisationerna förhandlar nu med jord- och skogsbruksministeriet om en kompromiss i frågan. Det är dock knappast troligt att all areal utan stödrätt får fulla stöd, det vill säga gårdsstöd, LFA och miljöstöd.
Även om ny areal kan få stödduglighet är det enligt Westerholm viktigt att signalera att areal som hädanefter röjs inte kommer in i stödsystemet.
Westerholm tar vidare upp att de oroväckande skogsnyheter som hörts från EU-kommissionen. I utkastet till EU:s skogsstrategi vill kommissionen att unionen får ett allt större inflytande i skogsbruket, man vill förbjuda kalavverkningar och försvåra användningen av trä som energikälla. Det finns nog ingen skogsägare som vill se en gemensam europeiska skogspolitik enligt modell av CAP.
– Det är nu viktigt att den finska regeringen allierar sig med regeringar från länder med betydande skogsbruk för att stoppa denna utveckling så att den nationella bestämmanderätten över skogspolitiken kvarstår på nuvarande nivå. Skogen har enormt stor betydelse för Finland och finländarna, inte minst i nationalekonomiskt hänseende, säger han.
Avslutningsvis påminner fullmäktigeordförande Kristian Westerholm om SLC:s 75-årsjubileum i Helsingfors i december.
Lönsamheten måste ligga i fokus
Enligt SLC måste man i diskussionen sätta mera fokus på jordbrukets lönsamhet.
– Då jordbruket är lönsamt har producenterna bättre förutsättningar att satsa på miljö och klimat. Nu är många jordbrukares fokus ställd på hur gården ska klara sig från ett år till ett annat, påpekar Mats Nylund, SLC:s centralförbundsordförande.
Jordbrukets klimatvägkarta som är näringens egen färdplan mot ett mera klimatneutralt och hållbart jordbruk och som offentliggjordes för ett år sedan, kommer att ha en stor roll i det kommande klimatarbetet via den nationella strategin som styr Finlands tillämpning av CAP-reformen.
Nylund nämner viktiga åtgärder så som fånggrödor och förbättrad kolbindning i alla jordar, satsningar på biogas och anpassning av odling på torvmarker.
När det gäller jordbrukets miljö- och klimatarbete, som kräver långsiktighet, hade SLC hellre sett en fortsättning på det nuvarande långsiktiga arbetet med femåriga förbindelser via miljöersättningsprogrammen, än via årliga miljöåtgärder genom EU:s nya ekosystem.
Via den trepartsöverenskommelse som nåddes om CAP-avtalet på midsommarafton mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet klarnade riktlinjerna för reformen. Beredningen av det nationella programmet pågår för den nya politiken som ska träda i kraft från och med 2023.
Kommissionen ska innan dess även godkänna Finlands nationella tillämpning av CAP.
Verksamhetsåret 2020 bjöd på utmaningar
Jonas Laxåback, SLC:s verksamhetsledare, sammanfattar verksamheten för 2020. CAP-reformen och framtidsbudgeten bjöd på utmaningar för intressebevakningen i EU-sammanhang.
Coronapandemin som slog till under 2020 ledde till att SLC:s 75-årsjubileumsfest sköts fram till december 2021. Livsmedelsmarknadslagen antogs. Det förekom en vinklad skogsdebatt. Producentorganisationerna lanserade en gemensam klimatvägkarta och vattenprogram. SLC och MTK började samarbeta med BSAG inom projektet Carbon Action. SLC lanserade podden ”Framtidsodlarna”.
Under året hölls två extra fullmäktigemöten. En ny chefredaktör, Staffan Pehrman, tillträdde för medlemstidningen Landsbygdens Folk och SLC fick en ny skogsombudsman i Viktor Harvio.
– Ett speciellt år för SLC på många sätt, men också ett mycket aktivt år för intressebevakningen, sammanfattar Laxåback.
SLC:s ekonomi diskuterades
SLC:s centralförbundsordförande Mats Nylund redogjorde för SLC:s bokslut för 2020. Bokslutet och den ekonomiska uppföljningen överlag har förändrats på SLC.
– Fullmäktigeordförande Kristian Westerholm har tidigare tagit upp behovet av en diskussion om ekonomin samt en genomskinlig och jämförbar redovisning, vi hoppas att den här är sådan och att utvecklingen går i rätt riktning, säger Nylund.
Anders Rosengren, fullmäktigeledamot från Borgå lokalavdelning, kommenterade och tackade för det arbete styrelsen gjort gällande ekonomin och det faktum att man resolut hanterat den negativa trend som uppstått i och med att verksamheten börjat äta av kapitalet. Efter det redogjorde Mats Nylund för SLC:s placeringar.
Fullmäktigeledamot Mikael Österberg från Oravais lokalavdelning kommenterade Nylunds presentation genom att betona vikten av att kunna använda de placerade medlen för SLC:s verksamhet trots aktiemarknadens konjunkturväxlingar. Nylund svarade på Österbergs kommentar genom att säga att man behöver en stor kontantkassa för SLC:s nya sätt att jobba gällande placeringarna.
Fullmäktigeledamot Jesse Mårtenson från Mörskom lokalavdelning kommenterade att SLC:s styrelse uppenbarligen visat prov på kunskap och skicklighet när det gäller att använda sig av så kallade indexfonder i sin placeringsverksamhet.
Väder och vind under landskapsrundan
Olika representanter från medlemsförbunden sammanfattade förbundens verksamhet under den senaste tiden. Först ut var Niclas Sjöskog från ÖSP. Nästa CAP har diskuterats flitigt i Österbotten. Man har jobbat mycket med olika ekonomi- och växthusprojekt och trots coronapandemin har man hållit alla planerade och stadgeenliga möten, trots att de till stor del skett på distans. Vindkraft är aktuellt i landskapet.
På grund av vårens häftiga regn blev vårsådden på hälft i en del av landskapet och återupptogs senare. Niclas Sjöskog konstaterade också att första vallskörden var otroligt bra i år, på grund av samma orsak, de rikliga regnen.
Johan Holmström sammanfattade SLC Nylands verksamhet. Vårsådden sköttes i Nyland antingen före eller efter regnen. Vallskörden var bra, både i fråga om kvalitet och kvalitet.
SLC Nyland är dock besviket på det nuvarande utkastet till nästa CAP. Olika planefrågor är aktuella i Nyland, både på landskapsnivå och lokalt, till exempel med den så kallade PoKe-planen i Esbo. Olika vilt- och djurfrågor försvårar vardagen för de nyländska bönderna, vitsvanshjortarna i västra Nyland och de vitkindade gässen i östra Nyland. SLC Nyland kommer inom kort att godkänna nya stadgar och ta i bruk dem från och med 2022.
Henrik Hagman sammanfattade läget för SLC Åboland. Också där man haft förhållandevis mycket nederbörd under våren. Regionen brukar traditionellt lida av torka under våren och försommaren. Hagman konstaterade också att bland annat planefrågor varit på tapeten hos organisationen och att man vill föra en aktiv dialog med olika intressegrupper i samhället.
Kenneth Påhls från skogsvårdsföreningen Österbotten påpekade att stormarna sysselsatt drivningen i landskapet under hela vintersäsongen. Under våren har man igen haft bra förutsättningar för plantering. Påhls noterar också att efterfrågan på timmer är bra, men priset på massaved är alldeles för lågt.
Otto von Frenckell från Södra Skogsreviret noterar samma efterfrågan och pristrender som Påhls. Han tror inte att papperskonsumtionen i Finland någonsin kommer att återgå till vad den varit.
Enligt von Frenckell tilltar klimatdiskussionen och tyvärr ger den negativa effekter för skogsbruket trots att diskussionen i sig ofta bedrivs för sitt eget existensberättigandes skull.
Birgitta Paulson-Eriksson, ordförande för ÅPF, tog upp de låga virkespriserna på Åland och det försäljningsstopp man som organisation uppmanat sina medlemmar till för några veckor sedan.
Skog och stödbyråkrati
I den allmänna diskussionen tog fullmäktigeledamot Niclas Sjöskog från Purmo lokalavdelning upp behovet av en stark intressebevakning i framtiden, med avstamp i diskussionen om taxonomi, men också andra skogsfrågor i EU. Sjöskog underströk skogens nationalekonomiska betydelse här i landet.
Fullmäktigeledamot Christer Finne från Solf tog upp stödbyråkratin och närmast varför man måste fylla i jordbruksskiftenas gränser i stödansökan och det så kallade kartritandet är besvärligt.
Tomas Långgård, ÖSP-ordförande och SLC-styrelsemedlem från Malax, tog upp lantbrukets lönsamhetskris som ett stort problem för producenterna och efterlyste ett liknande undantag som på EU-nivå gjorts för Österrikes del.