Det brittiska parlamentets båda kamrar har antagit en ny gentekniklag. Genredigerade grödor kommer att tillåtas utan vare sig riskbedömning eller särskilt tillstånd. Lagen gäller tillsvidare enbart i England. Wales, Skottland och Nordirland dröjer tillsvidare med sitt samtycke.
Den nya lagen Genetic Techology Bill öppnar i princip också möjligheten att genredigera husdjur, men denna regel har ännu inte tagits i bruk.
Lagändringen blev möjlig genom brexit-utträdet ur EU, som ger britterna frihet att välja sin egen väg. Lagen berör enbart växter som modifieras med hjälp av nya genteknikmetoder, så kallade NGT, eller i praktiken gensaxen, för att använda ett populärt uttryck.
Enligt parlamentets beslut behöver frilandsförsök med genredigerade växter inte längre genomgå den gamla, komplicerade ansökningsprocessen om tillstånd. Det räcker med en enkel tvåstegsprocess.
Den som vill odla genmodifierade grödor utomhus i forskningssyfte måste först registrera sig hos en myndighet. För en kommersiell marknadsföring av produkten krävs dessutom en officiell bekräftelse.
Inget krav på märkning
Den nya rättsliga ramen ska nu färdigställas steg för steg, enligt det brittiska miljö- och jordbruksministeriet Defra. Avsikten är att först tillåta användning av NGT hos växter och först senare hos djur.
En rådgivande kommitté ska inom 90 dagar efter inlämnad ansökan bedöma om ifrågavarande produkt omfattas av lagen. Därefter avgör myndigheten om produkten får släppas ut på marknaden utan märkning och särskild riskbedömning.
All information som samlas in genom förfarandet blir tillgängligt i ett offentligt register. Utrikesminister Mark Spencer, som också är ansvarig för livsmedel, betecknade lagändringen som en fantastisk nyhet för konsumenter och producenter.
Den vetenskapliga rådgivaren inom Defra, professor Gideon Henderson, tror att de nya reglerna kommer att förbättra livsmedelsproduktionen och generera jobb och investeringar på den engelska landsbygden.
Genredigering gör det möjligt för forskare att genomföra precisa genetiska förändringar i växtens DNA. Forskaren kan till exempel lägga till en gen för att öka tillväxten eller minska beroendet av gödselmedel.
Med konventionell avelsteknik måste motsvarande förändring framkallas genom att korsa olika sorter. Korsningen är en omständig och tidskrävande process som kan förlänga förädlingen av nya sorter med flera år.
Storbritannien räknas till de länder som är världsledande inom forskning kring växtgenetik. De strikta begränsningarna mot en kommersiell användning har ändå bromsat utvecklingen. Nu hoppas branschen på snabba ryck.
Genredigeringen sparar tid och tillåter förädlaren att arbeta med stor precision. I EU är genredigeringen inte ännu tillåten. Flera stora medlemsländer tvekar, bland dem Tyskland och Frankrike, medan de nordiska EU-länderna vill skynda på processen.
Skottland ratar ännu gensaxen
Enligt BBC kommer de brittiska regionerna Skottland, Wales och Nordirland inte att tillåta genredigerade grödor på sina områden. Skottland har en lång tradition av stark misstro gentemot gentekniken.
Den skotska regeringen skulle helst följa EU:s exempel och följa en försiktig linje. Å andra sidan varnar producenterna i NFU Scotland för nackdelar för Skottlands bönder om skottarna avviker från Englands linje.
Walesarna känner sig överrumplade och protesterar mot beslutet. En av motiveringarna är att genredigerade produkter från England kommer att landa i Wales, där de sedan kan saluföras utan tillstånd.
Den nordirländska regeringen måste för sin del följa protokollet som har förhandlats fram med EU. Därmed ska Nordirland följa regler och definitioner som gäller i EU, vilket också omfattar genredigerade grödor.