Dsc 4665
När den bioekonomiska sektorn skall utvecklas väger forskingsbaserad fakta och ordentliga stödsystem tyngre än storstilade politiska målsättningar, betonar SLC:s ordförande Mats Nylund.
Jordbruk Skogsbruk SLC

”Gedigen forskning viktigare
än storstilade politiska mål”

Det finns goda förutsättningar och stor potential för bioekonomiska projekt i Svenskfinland. Samtidigt saknas det inte heller utmaningar, framför allt rörelser och politiker som flaggar för förbud och deloptimeringar, framhöll SLC-basen Mats Nylund på ett bioenergiforum för hela Svenskfinland.

Möjligheterna till bioekonomiska satsningar är mycket goda i Svenskfinland. Inte minst för att odlingsförhållandena i kustområdena generellt är bättre än det nationella genomsnittet. Exportpotentialen är därtill utmärkt på grund av geografisk närhet till hamnar.

Det betonade SLC:s ordförande Mats Nylund inledningsvis på det virtuella bioekonomiforumet för Nyland, Åboland, Åland och Österbotten som arrangerades i jord- och skogsbruksministeriets samt arbets- och näringsministeriets regi i mitten av mars.

– I och med att det handlar om regioner som ligger vid havet finns det även goda förutsättningar för så kallad blå bioekonomi, sade Nylund.

Gedigen forskning

Nylund underströk samtidigt att bioekonomisektorn primärt bör byggas utifrån resultat från gedigen forskning och kompletteras med fungerande stödsystem.

– Det hela bör inte på ensidigt vis baseras på storstilade politiska ambitioner, betonade Nylund som samtidigt gav exempel på flera aktuella anknutna utmaningar.

– I enlighet med aktuella Green Deal-mål ska 25 procent av de finländska åkrarna vara ekologiskt odlade år 2030. Men i takt med att utbudet av ekoprodukterna ökar flerfalt bör också efterfrågan på marknaden vara tillräckligt stor. Annars är resultatet sänkt konkurrenskraft.

– Man vill också halvera användningen av bekämpningsmedel? Vem vill inte det? Men samtidigt bör man låta forskningen utreda vad som går att uppnå och till vilka kostnader, konstaterade Nylund.

Skogsbruk som cirkulär ekonomi

Skogen är en bra källa för att ersätta fossila bränslen och öka kolbindningen. Ökat träbyggande i samhället är enligt Mats Nylund ett delmål på vägen.

– Ambitionen är också att utnyttja och använda inhemskt skogsflis i allt högre grad. Men vi har fortfarande långt till att uppnå det uppställda målet på 13-15 miljoner kubik flis per år.

Utvinning av biogas ur gödsel är ett modernt alternativ att beakta i husdjurstäta områden. Det stöd som kan erhållas för biogasanläggningsprojekt har förbättrats, framhöll Nylund.

– I områden med liten besättning av husdjur är biogas av vall en annan option. Satsningar av det slaget banar bland annat väg för bättre växtföljd och större skördar. Ökad mullhalt och kolbindning är andra fördelar.

– Med tanke på stora transportvolymer behöver det etableras små och medelstora biogasanläggningar och inte bara ett fåtal stora enheter, tillade Nylund som också betonade att vindkraft och solenergi är andra förnybara energikällor som ligger i tiden i Svenskfinland.

– Vindkraft har stor potential både i Österbotten och Åland. Men det skapas ofta lokala motsättningar.

– Lokal elproduktion med solceller är på frammarsch. Enligt det gällande Red II-direktivet krävs det för anläggningar under 2 MW inte längre lov av elbolag för att dra kablar över fastighetsgränser.

Ett annat utvecklingsområde är växthusnäringen som är världsledande i fråga om skördar, biologisk bekämpning och energieffektivitet, framhöll Nylund.

Dsc 4669
Sara Turunen från Tapio redogjorde för resultat från en förfrågan gällande potentiella bioekonomiska satsningar i olika regioner i Svenskfinland.

Nationella bionergistrategin uppdateras i sommar

Sedan i höstas har arbetet med att uppdatera Finlands officiella bionergistrategi pågått under ledning av tillsatta experter och tjänstemän.

– Strategin ska skrivas och utformas våren 2021 och offentliggöras i augusti, säger Liisa Saarenmaa, konsultativ tjänsteman på jord- och skogsbruksministeriet.

Enligt Saarenmaa har värdet av den bioenergi som produceras i Finland vuxit stadigt under de senaste sju åren.

– Däremot står det klart att ambitionen att generera ett totalt nationellt bioekonomiskt värde på 100 miljarder euro år 2025 inte kommer att uppnås.

– Dessutom har 15.000 arbetsplatser inom bioekonomisektorn försvunnit sedan 2014, tillade Saarenmaa.

Vilka bioekonomiska områden upplevs ha störst potential i regionerna i Svenskfinland?

• Nyland: träbyggande, bionergi, rent vatten/rening av avloppsvatten
• Åboland: livsmedel, rent vatten/rening av avloppsvatten, träbyggande
• Åland: turism, livsmedel, träbyggande
• Österbotten: träbyggande, bioenergi, naturturism
Uppgifterna baserar sig på en förfrågan som gjordes av Tapio Oy kring rubriken ”Möjligheter till ökat mervärde inom bioekonomi i regionen”. Totalt 20 svar lämnades in från de olika regionerna.
Vad gäller gjorda bioekonomiska satsningar gavs högst betyg i Österbotten (3/5). Övriga resultat: Nyland (2,5), Åboland (2) och Åland (2,88).
Källa: Sara Turunen/Tapio Oy