Frodiga fånggrödor
kan minska behovet av
kvävegödsling med hälften

Fånggrödor kan som bäst ge ett stort kvävetillägg och minska på gödslingskostnaderna. Hur mycket kväve som tillförts är inte alltid lätt att uppskatta, men fånggrödorna har många andra fördelar för åkern.

I bästa fall kan ett frodigt bestånd av fånggrödor bespara odlaren nästan 50 procent i kvävegödsling. Det konstaterade projektchef och forskare Hannu Känkänen från Naturresursinstitutet Luke under projektet NyRaHas fältdag i Lappträsk i slutet av oktober. Många av deltagarna i fältdagen hade själva försökt sig på olika sorters fånggrödor. Det som efterlystes var mera exakt information om hur mycket kväve en viss gröda tillför och hur den informationen kan användas när man planerar följande odlingssäsong.

Känkänen höll med om att en sådan tabell kunde vara till nytta, men att det behövs mera forskning om fånggrödor för att kunna ge exaktare siffror.

– Ett sätt att uppskatta effekten av årets fånggrödor med tanke på nästa säsong är att se över höstens situation, sade Känkänen.

Bestod fånggrödorna till stor del av baljväxter som klöver och lusern kan man förvänta sig att de tillfört 20-40 kilo kväve per hektar.

Om det däremot vuxit rikligt med gräsväxter på åkern och de inte tidigare odlats som fånggröda kan det till och med vara på sin plats att öka kvävegödslingen lite, med omkring 10 kilo per hektar.

– Resultaten är emellertid inte alltid så entydiga. Om skiftet är bördigt och odlaren vet att jorden är rik på maskar och mikroorganismer så frisläpps antagligen också gräsväxternas kväve snabbt. I sådana fall lönar det sig inte att öka kvävegivan.

Försöksrutor på nyländska gårdar

Inom NyRaHa-projektet såddes i år fånggrödor i oljeväxter i försöksrutor på fyra nyländska gårdar. Under fältdagen fick intresserade odlare bekanta sig med försöksrutorna på Tony Hydéns gård i Pockar i Lappträsk. NyRaHa-projektet är nu inne på sitt tredje och sista år och resultaten från årets försöksverksamhet kommer i mars.

– Det var ett besvärligt år både gällande etablering och tillväxt, vilket måste beaktas i resultaten som kommer att presenteras närmare i mars, sade Känkänen. Men trots en dålig start var slutresultatet måttligt.

Fånggrödor undersöktes relativt mycket redan under 90-talet, men mycket återstår ännu att undersöka. Inom NyRaHa-projektet har man undersökt bland annat fånggrödor i höstspannmål och direktsådd.

Försöksverksamhet har också genomförts av driftiga jordbrukare. Det har gett intressanta resultat som övervuxen sötväppling som segt dyker upp igen varje vår.

– Även med italienskt rajgräs kan man vara förberedd på samma sak, trots att det i princip är en ettårig växt i Finland, sade Känkänen. Det lönar sig att kolla om rajgräset kanske kommer upp igen på våren och borde avslutas, eller om man är redo att utstå rajgräs ännu en växtsäsong.

Om fånggrödan är mångårig och den inte avslutats kemiskt eller mekaniskt i år lönar det sig att försöka avsluta den ännu på våren.

Bättre avkastning

Det är inte bara kvävetillförseln som talar för fånggrödor som en del av odlingsföljden.

– Dagens odlingsmetoder har försämrat markstrukturen och utarmat jorden, sade Känkänen. Det leder till att skiftets avkastningspotential sjunker och de skadliga miljöeffekterna ökar. Men allt det här kan motverkas med fånggrödor och mångsidig odling av specialgrödor och baljväxter samt tillförd gröngödsling.

Målet är att ha en heltäckande gröda också på hösten, och goda effekter uppnås även om fånggrödan växer måttligt.

– Fånggrödorna är frodig ännu tre månader efter att huvudgrödan bärgats. Levande rötter under jorden främjar markstrukturen och mikroorganismerna.

Dessutom bär marken även då den är våt ifall fånggrödan växer bra. Fånggrödorna kan också ha en roll i odlingen av grönträda, eftersom en blandning av vickerväxter och havre kan innehålla så mycket som 200 kg kväve per hektar.

Välj det som passar dig bäst

Inför nästa odlingssäsong råder Känkänen odlare att överväga vilka fånggrödor som kunde passa som undervegetation för de egna odlingsväxterna och -metoderna.

Också inom NyRaHa-projektet har många olika odlingsmetoder testats, som direktsådd eller sådd i höstgrödor på våren.

– Bäst verkar fånggrödorna etablera sig när de sås kring tiden för vårbruket och myllas lätt. En studie som genomfördes bland nyländska bönder som sått fånggrödor visar att de flesta sått dem i samband med huvudgrödan, men inte alla.

Bland de odlare som besvarade NyRaHas enkät om odling av fånggrödor 2016 hade 42 personer sått fånggrödan samtidigt som huvudgrödan. Över 60 procent ansåg att fånggrödan etablerat sig bra eller mycket bra. Endast 10 procent tyckte den grott dåligt. Fyra personer hade sått fånggrödan före den huvudsakliga grödan, och två av dem var mycket nöjda.

– Ju längre man väntade med att så fånggrödan, desto större var risken för att etableringen skulle misslyckas. Sämst var resultaten bland de 20 som väntat med sådd i över 10 dagar efter huvudgrödan.

Resultaten från undersökningen läggs upp på www.uusirahahanke.fi.