Frihandeln är det bästa sättet att skydda den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Tullsänkningar i lämpliga portioner gynnar under strecket både export och import, fastställer EU:s gemensamma forskningscentrum JRC i en färsk rapport.
Rapporten är en förnyad upplaga av en utredning från 2016, som har uppdaterats med aktuell statistik. Resultaten presenterades senaste vecka av EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis och agrarkommissionär Janusz Wojciechowski.
Enligt kommissionärerna bekräftar rapporten att EU kör på rätt linje inom jordbrukshandeln. Studien granskar frihandelsavtal som EU nyligen har slutit eller redan tagit i bruk. Konsekvenserna har utvärderats i två scenarier.
I studien utgår kommissionen från två scenarier. Det mer ambitiösa scenariot utgår från att EU komplett avskaffar tullarna för 98,5 procent av produkterna och sänker tullen för alla övriga produkter med hälften, d.v.s 50 procent.
I det mer konservativa scenariot avskaffas tullarna komplett för 97 procent av alla produkter, medan tullarna för övriga produkter sänks med 25 procent. För de fem handelsavtal som redan har tagits i bruk, betygsätter forskarna de konkreta resultaten.
Teoretiska kalkyler
I båda fallen jämförs resultatet av scenarierna med en situation som baserar sig på dagsläget utan nya avtal fram till 2030. Studien är teoretisk och beaktar varken miljö- eller klimateffekter. Den gröna given ingår inte heller i kalkylerna.
I båda scenarierna kan man ändå iaktta avtalens positiva inverkan på EU-handeln med agrarprodukter fram till 2030. Även i situationer där EU:s handelsparter får tillträde till EU-marknaden, ökar EU:s export påtagligt.
EU-exporten till alla tolv frihandelspartner beräknas öka med 25 procent enligt det konservativa scenariot och med 29 procent enligt det ambitiösa scenariot. I båda fallen jämför forskarna med dagsläget utan att beakta potentiella avtal i framtiden.
Importen beräknas öka med 10 procent enligt det konservativa scenariot och med 13 procent enligt det ambitiösa scenariot. I dessa fall jämför EU-forskarna likaså med ett scenario som är baserat på dagsläget utan avtal.
Slutsatsen är att ett avtal ökar EU:s export av jordbruksprodukter med ett belopp av 4,7 miljarder euro enligt det konservativa scenariot och med 5,5 miljarder euro enligt det ambitiösa scenariot.
På motsvarande sätt ökar den totala importen av jordbruksprodukter med 3,7 miljarder euro enligt det konservativa scenariot medan det ambitiösa scenariot beräknas öka importen med 4,7 miljarder euro.
Tullkvoter är viktiga
Enligt forskarna bekräftar studien att EU:s jordbruks- och matsektor gynnas av frihandeln. En jämförelse mellan resultaten 2016 och 2021 visar att tullkvoter lindrar effekterna inom känsliga sektorer som nötkött, ris och socker.
I den första studien från 2016 användes modellen i förhandlingarna om frihandelsavtalet med Mercosur. Den aktuella uppdateringen belägger att tullkvoter är viktiga i förhandlingarna om handelsavtal, betonar forskarna.
En ambitiös framtida jordbrukspolitik som bygger på innovation, uthållighet och ett konkurrenskraftigt jordbruk kan bidra till att stärka de positiva effekterna, framhåller EU-forskarna.
Rapporten presenterades i januari vid det senaste agrarministermötet samt i EU-parlamentets jordbruksutskott. Enligt handelskommissionär Valdis Dombrovskis intygar rapporten att en öppen och rättvis handel lönar sig.
Det är viktigt att EU siktar på den rätta balansen mellan exportchanser och skydd mot eventuella negativa effekter av mer import. Vi stöder agrarsektorn genom att öppna nya marknader med skydd mot dumpning eller orättvis handel, fastställer Dombrovskis.