Under slutet av augusti avlägsnades sly och kvistar från en dryg halv hektar och nu har byggandet av staket påbörjats. NTM-centralen vill med inhägnaden i Ansvedja på Kimitoön säkerställa förekomsten av fetörtsblåvinge. Genom att gärda in området tryggas förekomsten av växten kärleksört, som är livsnödvändig för fjärilen och omtyckt av hjortdjuren.
Under de senaste 40 åren har populationen av fetörtsblåvingen minskat kraftigt i Finland. Fjärilen återfinns oftast på bergssluttningar med syd- eller sydvästläge. Relevant för fjärilens existens är kärleksört, eftersom fjärilen lägger sina ägg på växtens blad. Larven äter sedan på bladen.
– Hjortdjuren betar gärna kärleksört och det resulterar i att fetörtsblåvingen hotas. Kärleksörten vill ha solexponerade växtplatser, därför är också igenväxning ett hot för fjärilen, förklarar Charlotta Berlin, planerare på NTM-centralen.
Svår att få syn på
Den cirka två och en halv cm stora fetörtsblåvingen har, som namnet hänvisar, blå vingöversidor och ljusare undersidor. Fjärilen är aktiv dagtid, men under korta stunder. Under soliga dagar kan man med god tur se fjärilen under maj och juni.
Den enskilda fjärilen lever i endast två veckor. Fjärilen kan sprida sig endast genom att flyga, men fetörtsblåvingen flyger sällan längre sträckor och nya populationer uppkommer sällan.
I Finland ses bara några tiotals fetörtsblåvingar per sommar och förekomsten har minskat drastiskt. År 1989 fridlystes fetörtsblåvingen i Finland och denna art är en av landets fyra fridlysta blåvingearter.
Fetörtsblåvingen är en av de internationella ansvarsarterna för Finland och att förstöra fetörtsblåvingens levnadsplatser är förbjudet.
– Vi vill att fetörtsblåvingen även i fortsättningen skall finnas i norra delarna av Europa och dessa praktiska åtgärder är en del av ett stort arbete för att säkerställa den biologiska mångfalden, förtydligar Berlin.
Den nu upptäckta förekomsten av fetörtsblåvinge finns på Söderlångvik gårds marker. Det är i gårdens intresse att samarbeta med olika organisationer.
– Det är spännande att fetörtsblåvingen trivs här och vi är gärna med och jobbar för att den även i fortsättningen skall ha de rätta levnadsförhållandena, säger skogsansvariga Siv Vesterlund-Karlsson.