På teknologimässan Slush i Helsingfors fick jordbrukare och techintresserade en glimt av framtidens jordbruk. Trenden bland start up-företag var tydlig. Kemikalier och syntetiska bekämpningsmedel är på väg ut, medan biologiska lösningar som kan minska kemikalieanvändningen och skydda skördarna mot sjukdomar och skadedjur tar plats.
Ett av start up-företagen som presenterade sig under eventet Future Resilient Agriculture på på mässcentret i Helsingfors under teknologimässan Slush var Smart Farm Robotix. Det har tagit fram en helt ny ogräsrobot.
– Vi har stora ogräsbekämpningsmaskiner som förstör jorden, är dyra och drivs med el eller andra bränslen, säger Rossen Kolev, CEO och grundare.
RoboAiWeeder är en hundra procent solcellsdriven, autonom ogräsrobot som använder AI-baserad bildigenkänning för att skilja ogräs från önskade växter. Den navigerar självständigt med GPS och sensorer, klarar branta, steniga och torra fält och använder ett helt kemikaliefritt ogräsrensningssystem.
– Den behöver ingen träning, är lätt och kostar mycket mindre än traditionella maskiner. På en gård gjorde vår robot samma jobb på två timmar som två personer skulle behöva en hel dag för att klara, säger Kolev.
Bakteriejägare
På eventet Future Resilient Agriculture där start up-företag möter investerare och representanter från industrin var fokuset på biologiska lösningar tydligt. Ett företag som stod för nytänk var BioArmix, som utvecklar naturliga bakteriejägare för växtskydd.
– Vi såg ett problem som bara kommer att bli värre: fruktträdens skördar ruttnar, och klimatförändringen gör det svårare att kontrollera bakteriesjukdomar. Vi tänkte: varför inte låta naturen sköta jobbet med sina egna bakteriejägare? sade en av grundarna Moti Rebhun.
Företagets vision är att hjälpa bönder världen över att möta klimatförändringarnas utmaningar, samtidigt som de minskar behovet av kemiska insatser.
Deras produkt BioArmix fungerar bland annat mot bakteriesjukdomar i potatis och fruktträd. Jordbrukaren får bakterierna i torr pulverform, kapslade för att tåla rumstemperatur i flera år.
– Bönder behöver ingen kylförvaring eller specialutrustning. Pulverblandningen är redo att användas när som helst, säger Moti Rebhun.
Krabbor blir djurfoder
Vissa start up-företag utnyttjar invasiva arter och bidrar både till att förbättra miljön och göra vinst som Deceameal. Deras affärsidé går ut på att ta vara på de invasiva krabborna i Danmark och förvandla dem till ett proteinrikt foder.
– Vi behöver hållbara sätt att föda slaktdjur och fiskar som odlas, säger biologen Leander Hessner.
I Danmark har antalet strandkrabbor exploderat under de senaste 20 åren. De förstör marina ekosystem och biologisk mångfald. Med Decameals teknik kan krabbornas skal och kött omvandlas till ett proteinrikt foder som redan nu kan ersätta soja i foderblandningar.
Produkten lämpar sig för exempelvis värphöns och odlad fisk.
– Det är en hållbar proteinkälla med stor potential. Förutom foder kan krabbprotein användas som smakförstärkare i livsmedel och ersätta petroleumbaserade material i industrin. Vi ser det som ett cirkulärt sätt att ta hand om både resurser och miljö, säger Hessner.
Avloppsvatten blir gödsel
I Esbo utvecklar startupen NPHarvest en teknik som fångar upp kväve och fosfor ur avloppsvatten och omvandlar dem till nya gödselprodukter. Tekniken kan användas av både lantbrukare, reningsverk och biogasanläggningar.
– Vi tar något som tidigare kostade pengar att hantera och gör det till en resurs för jordbruket, säger Sara Ikonen, COO.
Deras modul, Nutrient Catcher, separerar näringen från exempelvis flytgödsel och rötrester. Resultatet blir ett ammoniumsalt rik på kväve och ett fosfat i fast form.
– Vi återvinner upp till 90 procent av näringen. Det är kostnadseffektivt, enkelt att använda och möter de nya EU-miljökraven, säger Ikonen.