Många skogsägare råkade ut för stormen Hannes under mellandagarna. En av dem är Tommy Olin i Purmo, Pedersöre. Han har skador på flera olika skiften och det som drabbades värst måste kalavverkas och omplanteras.
– Jag känner många skogsägare här i nejden som drabbades av stormen. Jämfört med andra kom jag ganska lindrigt undan, så det finns de som har det betydligt värre än mig, säger Tommy Olin.
Vi befinner oss i Purmo i Pedersöre, ett område som drabbades mycket hårt i samband med stormen Hannes som drog in över västkusten den 27 december. I området Esse-Purmo beräknas mellan 50.000 och 100.000 kubikmeter virke ha stormskadats.
Trots att skogsägaren Tommy Olin ser att han kom lindrigt undan, var synen vid ett av skiftena som drabbas mycket otrevligt.
– På det här skiftet handlar det om cirka 200 stammar per hektar som blåste omkull. Så på en hektar blir det att kalavverka allt och börja om från början med att plantera. Cirka tre fjärdedelar av alla träd strök med i stormen och klart att det tar ont att se som skogsägare, konstaterar han.
Deprimerande syn
Det som gjorde just den här skogen känslig var att skiftet gallrades för drygt ett år sedan. Han ärvde skogen av sina föräldrar och beståndet var ungefär sjuttio år och skulle förnyelseavverkas om tio till tjugo år.
– Det här var ett arv från mina föräldrar och jag har fortsatt att förvalta skogen. Delar av den skog som drabbades av stormen har varit i släktens ägo i 300 år. Så på det viset har jag ett annat känslovärde för den skogen än de objekt som köpts senare. Så det är deprimerande att bevittna resultatet av stormen, säger Olin besviket.
Flera av hans andra skiften i området har också skadats. Men här handlar det om träd här och där som fallit i stormen.
– Det är huvudsakligen skog som har gallrats de senaste åren som inte har haft tillräcklig motståndskraft mot den här vinden, som blåste från norr, som skadats. För det mesta blåser sydvästliga vindar här och träden är bäst rotade för den riktningen.
Träden som skadats på den övriga arealen kommer han till största delen att låta ligga kvar. Det skulle bli för stor kostnad att försöka driva ut de skadade träden.
– De här träden får lämna kvar och ruttna och bli död ved och då gör jag en liten insats för den biologiska mångfalden. Insekterna får bra livsmiljöer för att trivas i de skogarna, säger han.
Det kommer att bli kostsamt att driva ut det stormskadade virket från det värst drabbade skiftet. Stammarna ligger över varandra och i olika riktningar, vilket kommer att öka drivningskostnaderna. Stormen kommer därmed att innebära en ekonomisk förlust.
– Men i det stora hela är det ingen ekonomisk katastrof eftersom jag har ett skogsinnehav på cirka hundra hektar. Men det stör ju en att det gick så här, säger han.
Blir ekonomiska förluster
Att göra en ekonomisk beräkning är svår i det här skedet eftersom han inte vet hur stor del av stammarna kan kapas enligt stockmått och hur stor del som uppfyller kraven för stock. Han räknar också med att virkespriserna kommer att fortsätta rakt nedåt på grund av att hundratusentals kubikmeter virke nu kommer ut på marknaden.
– Jag är helt säker på att stormen kommer att påverka virkespriserna negativt. Så försäljningspriset på det jag nu hamnar att ta bort blir säkerligen inte bra. Något jag också frågar mig är om skogsbolagen verkligen har kapacitet att ta emot all den här extra mängden virke som kommer ut på marknaden, säger han.
Olin har råkat ut för stormar förr, men den här är den värsta hittills. Men att jämföra rakt av är svårt, påminner han.
– Det beror lite på vilken typ av skog man har, det vill säga på mängden gallrad skog. Den här gången var marken inte frusen och det kan också påverka utfallet.
Han har brandförsäkring, men inte en mera omfattande som också inkluderar försäkring mot stormskador. Orsaken till det är att den premien är för dyr.
– Jag tycker att priset för en försäkring, som också omfattar stormskador, är för högt. Därför har jag bedömt att det inte lönar sig.
En fråga som Olin funderat mera på är om han ska äga skog i framtiden. Då tänker han främst på kombinationen av en stor del gallrad skog och ökad risk för stormar i framtiden på grund av klimatförändringen.
– Jag är inte självverksam annat än med vedhuggning och slyröjning och saknar utrustning för att gallra själv, vilket skulle betyda att jag kan gallra glesare, vilket många självverksamma gör. Skogsbolagen gallrar hårdare och det innebär att man är mer utsatt för stormar när firmor utför arbetet. Jag tror fortsättningsvis på skogsägande, men det blir en utmaning om det skulle bli så att stormarna ökar i antal i framtiden, säger han.