Kvimo12
Förra veckan fick livsmedelsmarknadsombudsman Olli Wikberg för första gången bekanta sig med robotmjölkning i Johan Holms anläggning i Kvimo.
Jordbruk SLC

Frågorna är många – men
livsmedelsombudsmannen har
inga svar som tröstar bonden

Frågorna var många när livsmedelsmarknadsombudsmannen besökte Kvimo. Men mjölkproducenten Johan Holm fick inga svar på hur han ska överleva kostnadskrisen. Det finns ingen enkel lösning, menar Olli Wikberg.

– Vad ska jag göra för att överleva den här kostnadskrisen? Hur kan du stärka min ställning som producent i livsmedelskedjan?

Det var några frågor som mjölkproducenten Johan Holm i Kvimo ställde till livsmedelsmarknadsombudsmannen Olli Wikberg under hans gårdsbesök i torsdags förra veckan. Holm visade kalkyler över gårdens ekonomi som på kort tid försämrats märkbart på grund av de stigande kostnaderna.

– Mina siffror visar att det inte längre går ihop. Ska jag sälja mina kor, vad ska göra? Behöver inte Finland livsmedel? fortsatte Holm.

Olli Wikberg hade inget bra svar på frågorna. 

– Jag skulle gärna kunna säga vad du ska göra för att överleva, men jag har ingen lösning. Vi borde hitta lösningar men det finns ingen specifik lösning gör att allt blir bra direkt.

På plats under gårdsbesöket, som Wikberg tog initiativ till, var också ÖSP:s ordförande Tomas Långgård, ordförande för SLC:s mjölksamarbetsgrupp Mikael Österberg samt verksamhetsledare Johanna Smith och viceordförande Niclas Sjöskog. Alla förmedlade att läget är akut för många och att det krävs prishöjningar för att jordbruket ska klara sig.

– Vi måste få ut mer från marknaden, var det gemensamma budskapet.

Kvimo11
ÖSP framförde sin oro för kostnadsökningarna inom jordbruket förra veckan åt livsmedelsmarknadsombudsman Olli Wikberg (till vänster). Men verksamhetsledare Johanna Smith, ordförande Tomas Långgård och Mikael Österberg kunde snabbt konstatera att ombudsmannen inte kan göra mycket.

Inga enkla knep

Wikberg håller med om att så är fallet. Men enligt honom finns inga enkla knep att styra handeln så att den minskar sina marginaler eller höjer konsumentpriserna.

– Det är svårt att höja konsumentpriserna på livsmedel när köpkraften har minskat. Och det är inte bara handeln vi kan utgå ifrån. Ni säljer inte era produkter till handeln utan det finns mellanhänder. Vad kan förädlingsindustrin göra? Det finns inga generella lösningar, menar Wikberg.

Ombudsmannen konstaterade att en del företag inom förädlingen har en god kassa och att flera har höjt producentpriserna.

– Vad jag har förstått finns de största problemen inom industrin där producenterna är ägare, säger Wikberg utan att specificera vad han menade med det.

Långgård betonade att det är handeln som i dag sitter på den största kassan – inte förädlingsindustrin.

– Åt mig har handeln sagt att de inte har marginaler. Och handeln vill inte höja konsumentpriserna för de är rädda för vad konkurrenterna gör, säger Wikberg.

På påståendet att handeln inte har marginaler, svarade Långgård så här: 

– Det är bullshit. Vi vet alla hur situationen är. Lantbrukets inkomster har minskat medan handelns bara har ökat, säger han.

Wikberg fortsätter: 

– Vi vet att det är så, men situationen är sådan att det inte finns några lätta lösningar. Jag har ingen laglig rätt att säga åt handeln att de måste höja priserna.

Kvimo4
Johan Holm (till vänster) framförde sin oro över kostnadsökningarna men några lösningar på hur hans situation kan förbättras kunde livsmedelsmarknadsombudsman Olli Wikberg inte ge.

Uttryckte besvikelse

Långgård slog än en gång fast att ämbetet med livsmedelsmarknadsombudsmannen tillsattes för att stärka producenternas roll i livsmedelskedjan. Han uttryckte flera gånger besvikelse över inte mycket har hänt sedan ämbetet inrättades för två år sedan.

– Tyvärr finns inga lösningar som går att applicera på alla sektorer och mina resurser är också begränsade, säger Wikberg.

Långgård konstaterade att Olli Wikberg måste börja någonstans och gav en lista på förslag. Det som man från producenthåll önskar är att ombudsmannen utreder om det går att ta itu med private label, handelns egna produktmärken, som hotar förädlingsindustrins egen produktutveckling.

Han lyfte också fram behovet av tuffare lagstiftning som reglerar marknaden för att stärka producenternas ställning, vilket finansminister Annika Saarikko lovat arbeta för. Men Wikberg verkar inte särskilt övertygad av en skärpning av lagen.

– Jag tror inte det är en lösning att med lagar försvaga handeln. Och det finns också aktörer som tycker det är bra med private label. Det här visar hur komplicerat läget är, säger Wikberg.

Wikbergs enda konkreta förslag på hur producenternas roll eventuellt kunde stärkas är producentorganisationer. Alltså organisationer som har rätt att marknadsföra ägarnas produkter och förhandla om priser. Det skulle enligt honom kunna leda till en öppnare distribution av information i livsmedelskedjan och att produkter som efterfrågas produceras.

– Det här är något som vi arbetar med, men producentorganisationer kan ändå inte hjälpa alla sektorer, säger han.

Wikbergs slutsats är att det inte finns några snabba lösningar för att förbättra jordbrukets svåra situationen.

– Det som vi måste fokusera på är långsiktiga lösningar, menar han.

Kvimo2
Mikael Österberg visade kalkyler över kostnadsökningarna inom lantbruket och för en mjölkgård åt livsmedelsmarknadsombudsman Olli Wikberg. Han har förståelse att något måste ske snabbt, men hans handlingsutrymme för att göra något är mycket litet.

Misstro mellan aktörer

Enligt Wikberg är det också ett stort problem att inga aktörer avslöjar sina marginaler. Det råder stor brist på information mellan aktörer i livsmedelskedjan.

– Det finns misstro mellan aktörerna som gör att nödvändig information inte delas. Till exempel vet jag att handelns representanter inte är säkra på att en prishöjning leder till att den går producenten. Och lika liten verkar industrins förtroende vara för handeln.

– Det finns mycket, vad som verkar gråzoner, i kedjan som vi inte känner till. Och här är det igen lagar som förhindrar mig att få den informationen och dela den, säger Wikberg.

Här anser Långgård att Wikberg kunde ta ägg som produkt och utreda vad producentens andel av priset – ett exempel som ÖSP och SLC använt tidigare. Då visade det sig att producentens andel av det slutliga priset för ägg är en fjärdedel, vilket också är fallet för förädlingsindustrin, medan handeln tar hälften.

– Jag tycker du kan ta det här exemplet vidare och verkligen utreda hur det ser ut.

Wikberg tyckte idén är bra men menade att exemplet inte kan appliceras på andra sektorer.

– Det finns också produkter där skatter spelar stor roll och staten tar den största delen av priset, som till exempel ölprodukter. Men idén är bra och det ska jag kanske ta vidare, säger han.

Men det hjälper inte producenter som Jonas Holm, som skulle behöva hjälp i dag. Hans nya ladugård stod klar i september 2020 och kostnadsökningarna äter för varje dag upp överskottet.

– Det blir ett stort minus för mig om ingenting sker snabbt och det blir tufft att amortera. Det enda som måste ske nu är att vi får ut ett högre pris från marknaden, konstaterar Holm.

Kvimo7
Livsmedelsmarknadsombudsman Olli Wikberg har mycket litet handlingsutrymme för att stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan. Det stod klart efter att han besökte Johan Holms mjölkgård i Kvimo.