Bevattning1
112 gram salt sprids det per kvadratmeter när man bevattnar med vatten från Kaldersfjärden.
Jordbruk Landsbygdsnäringar

Fosfor och kväve ur havet ska bli gödsel på vallarna

I två EU-finansierade åländska pilotprojektet testar man nu bevattning av vallar med näringsrikt havsvatten för att se om metoden kan användas för att minska vattnets halt av fosfor och andra näringsämnen som bidrar till havets övergödning.

Finströmaren Erik Rosenberg som bland annat producerar hästhö tycker att han redan efter den första bevattningen som gjordes den 2 juli kunde se att gräset vuxit bättre.

– Ändå har det ju kommit mera regn nu i sommar än under den väldigt torra sommaren i fjol. Då skulle effekten från bevattningen säkert ha varit ännu större.

Rosenberg är arbetsledare på åländska vägbyggen och på sin hemgård i Finström Ämnäs odlar han vall på 23 hektar för både egna och inhysta hästar.

Dessutom säljer han ”skulltorkat” hö och har för tillfället också 14 djur av rasen Highland cattle som betar för att hålla landskapet öppet.

Brackvatten redan testat i Jomalaby

Rosenberg har själv skaffat den utrustning som krävs för bevattningsprojektet, men Ålands landskapsregering betalar bidrag för att han och Fredrik Söderlund som också deltar i projektet inte ska drabbas ekonomiskt.

Söderlund som föder upp tjurar vid gamla Jomala gård bevattnade EU redan i fjol en del av sina vallar med vatten från Ämnäsviken, som ligger längre ut mot havet än Kaldersfjärden och därför har högre salthalt.

– Men ännu tycker jag inte att att vallarna har tagit något skada av bräckvattnet, säger Söderlund efter årets första bevattning inom pilotprojektets ram.

Tillsammans med sin far Göran Söderlund som driver en mjölkgård i Jomalaby har Fredrik redan tidigare och utan extrastöd från EU och landskapet också bevattnat åkrar med bräckvatten från Jomalavik.


Bevattning2
Erik Rosenberg som odlar ekologisk vall och landskapsregeringens projektkoordinator Annica Brink ser med förväntan fram emot resultaten från försöket där man ”gödslar” åkrar med fosfor- och kväverikt havsvatten.

Över 2 kg kväve-effekt per hektar

Inom EU-projektet ska Rosenberg och Söderlund under två somrar bevattna sina vallar fyra gånger per år med vatten från Kaldersfjärden respektive Ämnäsviken.

För Rosenbergs del handlar testet om ett fyra hektars skifte varav 2,7 hektar bevattnas och 1,3 hektar fungerar som kontrollområde.

Varje bevattning tar cirka 15 timmar och då sprids ungefär 1.000 kubikmeter havsvatten över provskiftet. Totalt under sommaren handlar det alltså om bevattning med ca 4.000 kubikmeter bräckvatten.

I samband med varje bevattning tas prover som analyseras vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ÅMHM:s laboratorium i Jomala. Enligt testresultaten från bevattningen den 2 juli var bevattningens effekt 2,1 kilo kväve och 0,2 kilo fosfor per hektar.

Sötare sockerbetor med bräckvatten

Kaldersfjärden är Ålands mest övergödda vatten och salthalten i det vattenprov som togs den 2 juli var 2,8 promille. Mängden salt som spreds över provskiftet blev därmed 1,1 ton vilket motsvarar 112 gram salt per kvadratmeter.

Men Annica Brink påpekar att erfarenheter från ett tioårigt försök på Öland tyder på att markens struktur inte behöver bli sämre av brackvatten, som är forskarnas term för det som på Åland kallas bräckvatten.

Erik Rosenberg påpekar att medan det ännu odlades sockerbetor på Åland bevattnades de med havsvatten på skärgårdsön Sottunga.

– Och då fick betorna en högre sockerhalt!

Annica Brink påpekar att vall tillhör de grödor som är minst känsliga för salt och Erik Rosenberg nämner åkerböna och spannmål som exempel på grödor som kan klara bevattning med havsvatten.

Forskarna räknar med att saltet långsiktigt regnar bort, men Brink påpekar att man måste vara försiktig med bräckvatten på områden där saltet riskerar att nå grundvattnet.

”Plocka bort fosfor” viktigaste motivet

Den viktigaste prioriteten för bevattningsförsöken på Åland är enligt Annica Brink att försöka ”plocka bort fosfor” och andra näringsämnen från vattnet.  

Men hon hänvisar också till testresultat från Västervik vid Sveriges ostkust Östersjön där odlarna kunde minska gödslingen med 10 procent och ändå få större skördar.

Det EU-finansierade Östersjö-projektet Seabased Measures in Baltic Sea Nutrient Management har John Nurminens stiftelse i Helsingfors som finländsk huvudpartner. Också NTM-centralen i Egentliga Finland är delfinansiär för projekt på fastlandet.

På Åland betalar landskapsregeringen 25 procent av kostnaderna för de två bevattningsprojekten där Annica Brink är koordinator.

I ett annan åländskt projekt som leds av Ålands fiskodlarförenings verksamhetsledare Rosita Broström testas om man kan ta upp näring ur havet genom att fiska storspigg.