Att bana väg för produktion av biogas utifrån avfall från växthusföretag och andra primärnäringar. Det är ett ambitiöst mål för det aktuella projektet Greenhouse Value Streams i Närpes.
Närpesbon Kjell Langels gick i pension i vintras efter att ha varit aktiv inom den sydösterbottniska utbildningsvärlden under nästan hela sitt yrkesliv.
Efter många år som lärare och förman har Langels på senare tid varit verksam som enhetschef på Yrkesakademin i Närpes.
– Jag hann bara vara pensionär i tre månader. Jag fick syn på en annons om att Dynamo Närpes sökte en ledare till Greenhouse Value Streams-projektet. Jag sökte jobbet och fick uppdraget.
– Det passar mig helt bra att återvända till arbetslivet. Jag trivdes inte med att sitta hemma om dagarna när andra gick till jobbet. Frun arbetar fortfarande.
– Jag har själv erfarenhet av den här branschen. Mina föräldrar var växthusodlare. När jag växte upp hjälpte jag ofta till. Jag plockade tomater och på den tiden gällde det också att rensa ogräs i bäddar, fortsätter Langels.
Leder tvåårigt utvecklingsprojekt
Kjell Langels styr som projektledare upp ett tvåårigt utvecklingsprojekt som tog avstamp den första maj 2025 för att pågå till april 2027.
– Ett huvudsakligt mål med projektet är att ta tillvara avfall och olika sidoströmmar från växthusnäringen mera effektivt. Liksom att bidra till att allmänt förbättra verksamhetsvillkoren speciellt för säsongsodlare, men även för året runt-odlare.
Till det produktionsrelaterade avfall som växthusföretagen alstrar i betydande utsträckning hör nedklassade och icke-säljbara tomater, gurkor och andra grönsaker samt blad och plantmaterial.
– Att använda nedklassade tomater till exempel för tillverkning av puréer är en ambition i projektet.
– Samtidigt bör det också framhållas att växthusodlarna i praktiken är duktiga på att odla första klassens grönsaker. Endast 1-2 procent av produktionen klassas som avfall, betonar Langels.
– Stora bladmängder genereras kontinuerligt i växthusen. Apropå kasserat plantmaterial är det vanligt att gurkodlare utför plantbyten upp till tre gånger om året, säger Langels.
Biogasanläggning på önskelistan
Enligt Greenhouse Value Streams-satsningen finns det potential för att styra olika slags avfall från växthusnäringen och även andra branscher till biogasproduktion.
I dagsläget saknas det biogasanläggningar helt och hållet i Sydösterbotten.
– Ett aktuellt biogasprojekt med långtgående planer är Kustens Biogas med anknytning till köttföretaget Eurobull i Skaftung. Olika slags utredningar och undersökningar av finansieringsalternativ pågår, framhåller Langels.
Själv har Langels hunnit föra diskussioner om ämnet med både växthusodlare och andra aktörer på fältet.
– Jag har haft kontakt både med fiskodlare och hönsfarmare. Dessa har ställt sig positiva till en regional biogasanläggning.
– Växthusodlarna ser i princip gynnsamt på en satsning av det här slaget. Samtidigt är de också något försiktiga med tanke på den ökade smittorisk som uppstår när stora materialmängder samlas på ett och samma ställe.
Langels poängterar även att en biogasanläggning utan tankningsstation, i huvudsak ämnad för produktion av el och värme, skulle vara ett mera förmånligt etableringsalternativ. Dessutom bör portavgifterna inte vara för höga för att avskräcka, betonar han.
– Kanske skulle bildandet av ett andelslag för både odlare och andra intressenter vara en väg framåt i den här frågan. Andelslaget skulle bestämma kring olika regler och villkor, funderar Langels.
I höst ämnar Greenhouse Value Streams-projektet spinna vidare på biogastemat genom att arrangera en lokal informationskväll med möjligheter till diskussioner.
– Preliminärt är det tänkt att evenemanget ska ordnas i månadsskiftet oktober-november efter att det har lugnat ner sig på jordbruksfronten, säger Langels.
Produktveckling en möjlig nisch
Kjell Langels lyfter också fram ett par andra möjliga projektrelaterade nischer.
– Man borde kunna tackla den överproduktion som ofta råder inom växthusnäringen sommartid. Samtidigt som säsongsodlare kanske erhåller toppskördar tenderar priserna att rasa betydligt.
– Överskottet borde kunna omvandlas till någon form av konserverade produkter, funderar Langels.
– En annan grej vore att satsa på produktutveckling, förädling och lokalproducerat från växthusvärlden i högre grad. Till exempel har några yngre aktörer i Närpes experimenterat med att ta fram nya, spännande gurksallader på senare tid.
– Kanske kunde man hitta någon lämplig plats, exempelvis något nedlagt skolkök, där olika förmågor kunde samlas, bolla med idéer och förmedla nyttig information. Det kunde också ordnas kurser och föreläsningar, tillägger Langels.