Under förra veckan blev det bråttom med att bärga den första vallskörden. En skörd som ser ut att bli riktigt bra. En som är belåten är mjölkproducenten Niclas Sjöskog – som beskriver skörden som en av de bästa på flera år.
– Vi kan vara nöjda med den första vallskörden. Förra årets första skörd blev 65 procent av den mängd vi fick i år, så det säger något om årets skörd. Jag hade faktiskt förväntat mig lite mera mängd, men kvaliteten är ypperlig, säger Niclas Sjöskog.
Sjöskog är mjölkproducent i Lillby i Pedersöre och för honom och hans kolleger i landskapet Österbotten blev det bråda tider förra veckan. Efter flera veckor av relativt kallt väder, blandat med jämn nederbörd, blev det huvudsakligen uppehåll och högre temperaturer under den förra veckan.
Utifrån en inofficiell inspektion hade nästan all areal med vall längs riksväg 8 blivit skördade lördagen den 14 juni.
– Vi började i måndags (9.6), men arbetet blev uppskjutet en dag för vi fick 6 millimeter regn då. Tidpunkten för att ta den första vallskörden är något senare, cirka en vecka senare än de två senaste åren, konstaterar Sjöskog.
D-värdet högt
Han har följt med tillväxten noggrant och tagit skördetidsprover kontinuerligt. Det viktigare D-värdet, det vill säga ensilagets smältbarhet, var 752 när Sjöskog tog det sista provet. Maxvärdet är 770.
– I verkligheten kommer D-värdet att sjunka, men det blir hur som helst över 700, vilket är mycket bra. Energin var 12,2 mj per kilo torrsubstans, vilket också är mycket bra, säger han, och tillägger att skörden per hektar blir mellan 3.500-4.000 kilo torrsubstans.
– Det är också en bra hektarskörd för våra trakter och en stor bidragande orsak till det är att vi i år inte haft någon försommartorka. Det har funnits bra med fukt i marken under hela våren och försommaren, konstaterar Sjöskog.
En god första vallskörd är speciellt viktigt för mjölkproducenterna. Det är den skörden som är smakligast och riktas till de mjölkande korna.
– Målet är att få korna att äta så mycket torrsubstans per dygn som möjligt. Smakar grovfodret gott så äter de mer och därför är det så viktigt med en första vallskörd av bra kvalitet, förklarar han.
Sjöskog har cirka 70 mjölkande kor och en mjölkningsrobot. Han odlar vall på cirka 60 hektar och har också cirka 9 hektar med tvåradigt korn och ärter, som tas som helsädesensilage och blandas med i utfodringen.
Gården plastar även in en del av skörden i balar, men satsar huvudsakligen på att förvara ensilaget i plansilon. Arbetet med att trampa den första skörden med traktor och hjullastare pågick för fullt i lördags.
– Nu trampar vi gräset för att få ur all luft och därefter täcker vi in den. När det är dags för den andra och tredje skörden använder vi andra plansilon.
Effektivare system
Sjöskog anser att maskinkombinationen med att först slå gräset med slåtterkross och därefter samla in det med en självgående hacka är det effektivaste systemet. Hacken blåser gräset i vagnar och därefter transporteras det direkt till plansilon.
– Vi anser att det här är det bästa systemet framom att ha balmaskiner. Den självgående hacken finfördelar gräset färdigt, vilket gör att konsistensen blir den rätta. Har man balar måste man skära stråna när det ska blandas i fullfodervagnen, vilket underlättar utfodringen, säger Sjöskog.
Och fortsätter:
– När kostnaderna för plast har stigit mycket på senare år blir det också förmånligare att förvara ensilaget i plansilon. Det är förstås en investering att bygga plansilon, men för vår gård anser vi att det systemet passar bäst.
För att effektivera skördearbetet bildade Sjöskog tillsammans med kollegerna Mikael Lasén och Sture Ede bolaget MMS Maskin för flera år sedan. Bolaget äger exakthackan och en vagn.
– Vi köper en del av maskintjänsterna av vårt företag och anlitar också entreprenörer. Genom samarbetet får vi tillgång till effektivare maskiner som underlättar arbetet och vi säljer också tjänster åt andra husdjursproducenter, berättar Sjöskog.
Han anser det var rätt beslut att gå in för samarbete kring vallskördemaskiner.
– Enligt mig lönar det sig att samarbeta och på det här viset underlättas arbetet med vallskördarna. Hela min vallareal skördades på cirka tio timmar i år, vilket är mycket effektivt. Utan samarbetet skulle vi som enskilda producenter ha möjlighet att ha en så här effektiv kedja, säger han.
Efter den första vallskörden inleddes spridningen av svämgödsel direkt. Om drygt en månad är dags igen för den andra skörden.
– Beroende på vädret brukar vi ta den andra vallskörden mellan 4 och 6 veckor senare. Vädret avgör tidpunkten, säger han.