Finland måste höja värdet på sin nuvarande havreexport. Samtidigt kan man också i mån av möjlighet höja exportens volymer. Havretrenden är verklig och det finns flera marknader runt om i världen med efterfrågan på havreprodukter. Det var slutsatserna av det diskussionstillfälle om havre som projektet Farmers Grain Export höll på MTK på tisdagen.
Csaba Jansik, specialforskare vid naturresursinstitutet Luke, berättar om skillnaden mellan export i volym och export i värde. När det gäller export av havre i volym har Finland ungefär samma volymer som Sverige.
Men den svenska exporten av havre, för att inte tala om den tyska eller den brittiska är, i förhållande till volymen betydligt mer omfattande i värde än den finländska.
– Det är ett genomgående mönster när man ser på de siffrorna för export av havre att jämförelseländerna i den här undersökningen, det vill säga Sverige, Tyskland och Storbritannien. Värdet på dessa länders havreexport är betydligt högre i förhållande till respektive lands volym. I den här undersökningen har det inte varit möjligt att ta med havredrycker och olika mellanmålsgrupper, de går inte att särskilja statistiskt. Men man kan ju utgå från att värdet på till exempel en havredryck är förhållandevis högt jämfört med mängden havre som används i tillverkningen, säger han.
Havretrenden är stark världen över
Jukka-Pekka Inkinen vid Fennopromo har fingret på pulsen på de internationella marknaderna. Nyss hemkommen från Sydostasien berättar han om trender som stöder havreproduktionen.
Glutenfritt är en trend, men i alla länder uppfyller havre inte kraven. En del länder har höga krav gällande glutenhalten och godkänner inte havre som innehåller några som helst spår av gluten.
I Taiwan har redan en mängd aktörer etablerat sig på marknaden, medan den sydkoreanska inte har så många utländska aktörer inom havresegmentet.
– Om jag skulle få bestämma skulle jag satsa på den sydkoreanska marknaden. Där finns en sund prisbild och efterfrågan, säger han.
Exemplen från världen är många. Inkinen vill ändå vara tydlig med sitt viktigaste budskap.
– Havretrenden i världen är verklig. Nu är det upp till oss att göra det bästa av den trenden och att skapa produkter som ger våra produkter ett tilläggsvärde. Ett tilläggsvärde för våra primärproducenter, vår industri, det här har stor nationalekonomisk betydelse. Bestämmer vi själva över våra produkter och vår prissättning eller låter vi någon på råvarubörsen i Chicago bestämma över prissättningen? frågar sig Inkinen.
Alla bör involveras för att nå framgång
Helheten är otroligt viktig, säger jordbrukaren Rolf Johansson från Kyrkslätt. Han poängterar att alla som jobbar med havre, allt från odlarna till sortförädlingen, rådgivningen, forskarna och handeln bör involveras och engageras. Bara då har man möjlighet att nå verkliga resultat och också höja förädlingsgraden och värdet på exporten.
Johansson blev upprörd över att man gör forskningsprojekt om havreodling utan att involvera odlarna.
– Nu är det ju beklämmande att jordbrukarna inte involveras i forskningsprojekten. När det gäller offentligt finansierade projekt borde alla aktörer inom en viss sektor eller bransch ges möjlighet att vara med och diskutera kring samma bord. Vill någon sedan inte ställa upp är det en annan sak. Om så många som möjligt, som berörs av någonting, involveras med sina respektive utgångspunkter borde chansen för framgång för helheten vara betydligt större. Och dessutom förankras forskningen bättre på det sättet, säger han.
Det är inte bara inom havreforskningen som problemet med dålig kommunikation mellan de olika aktörerna finns. Enligt Tony Hydén, jordbrukare och verksamhetsledare för andelslaget Lappträsk Farmarna, förekommer det nu som då inom hela jordbruksbranschen.
– Det är ett reellt problem när det inte finns tillräcklig kommunikation mellan till exempel odlare, rådgivningen och forskningen. Dagliga problem eller frågeställningar klarar man av, i första hand genom att man känner någon som jobbar inom rådgivningen eller forskningen. Men jag tänker nu på större saker som till exempel nya tillvägagångssätt, nya odlingsmetoder, trender och saker som kunde föra hela branschen framåt snabbare, säger Hydén.
