En forskargrupp i Nya Zeeland har identifierat genetiska egenskaper som påverkar metanutsläpp från enskilda får. En sådant ras kan bidra till ett högre avelsvärde om landets regering inför en metanskatt på utsläpp från idisslande boskap.
Regeringen i Nya Zeeland föreslår att staten framöver borde beskatta sina fårbönder enligt metanutsläppen från deras boskap. En prissättning av emissioner enligt metanutsläpp kan bli intressant, säger klimatminister James Shaw.
Ett avelsprogram i Nya Zeeland har som mål att ta fram en fårras med låga metanemissioner. Det tioåriga programmet genomförs vid New Zealand Agricultural Greenhouse Gas Research Center.
Forskningsledarna Susanne Rowe och John McEwan har under mer än tio år fött upp slutna fårgrupper, var och en med 100 får. Kontrollgruppen har bestått av lågt metanemitterande får medan den andra gruppen emitterade normala utsläpp av metan.
Båda grupperna har behandlats identiskt. Enligt Rowe har AgResearch-forskarna identifierat en skillnad av 13 procent i metanutsläpp per enhet foder mellan de två fårbesättningarna. För övrigt redovisades inga märkbara skillnader.
Den viktigaste iakttagelsen är att fåren i de båda grupperna inte visar upp några olikheter om vare sig hälsotillstånd, produktivitet eller lönsamhet. De lågemitterande fåren var friska och aktiva med avseende på ull- och köttproduktionen.
Rowes forskning har övertygat henne om att låga metanemissioner är en genetiskt betingad egenskap. Enligt Rowe kan det i framtiden bli praktiskt möjligt att avla fram egenskaper som kännbart reducerar fårens metanutsläpp.
Denna egenskap skulle på längre sikt bidra till ett bättre klimat. Om forskningsresultaten skulle implementeras på alla får i Nya Zeeland, kunde metanutsläppen i området årligen sänkas med 0,5 till 1,0 procent.
Susanne Rowe förlänades senaste år 2021 års Supreme Award vid Science New Zealand Awards för sin forskning. I samband med prisutdelningen belönades också en bärbar utrustning för mätning av metanutsläpp från får på gårdarna.