Micke Jern
Historikredaktör Mikael Jern redogjorde för SLC:s 75-årshistorik, såväl för innehållet som för processen och arbetet med den.
SLC

SLC:s 75-årshistorik presenterades av Mikael Jern

Under kongressen presenterades SLC:s 75-årshistorik av redaktör Mikael Jern. Enligt Jern finns både stora likheter och olikheter mellan tiden då det begav sig och dagens världsläge, medan EU-medlemskapet 1995 förblir en vattenklyvar.

Mikael Jern som agerat både redaktör och medförfattare presenterade SLC-historiken ”75 år av intressebevakning  - för dräglig lön, för gård, för hem och frihet” under onsdagens kongress. Bertel Rosenström som skrivit om de 50 första åren kunde inte närvara vid tillfället, men hedrades som sig bör.

– Det finns två omvälvande saker i SLC:s historia som är värda att ta upp, det ena är grundandet av organisationen och det andra är EU-medlemskapet, inledde Jern sin presentation.

I tiden kring Finlands självständighet sysslade två tredjedelar av befolkningen med jord- och skogsbruk. I Svenskösterbotten försökte man redan 1920 grunda en yrkesorganisation för bönderna utan att lyckas. År 1925 grundades allmogeförbundet i Nyland som hade både parti- och lantbrukspolitik på agendan. Tre år senare ändrades stadgarna och då grundades Svenska lantbruksproducenternas förbund. År 1935 grundades Svenska lantbruksproducenternas förbund i Österbotten, och 1937 Åboland och Ålands lantbruksproducentförbund. Efter andra världskriget grundades slutligen SLC år 1945.

1900-talets mitt dominerades av reglering, vilket betydde att staten kunde bestämma löner, priser och varutillgången. Från och med 1950-talet framåt kom verksamheten att domineras av förhandlingar med statsmakten, vilket kom att fortsätta relativt oförändrat fram till 1990-talet.

Jern lyfte också fram den mångårige ordföranden Tor Nymalm som genom sina donationer skapade SLC:s ekonomiska grund. Jern poängterade också skiftet i beskattningspolitiken 1968 och hur man trodde SLC skulle avta i betydelse med EU-medlemskapet. I själva verket ökade arbetet då Bryssel kom in i bilden. I dag lever vi i en värld som har något gemensamt med världsläget under den unga republikens år: kostnadskris, globala problem och inflation. Men vi ser också nya trender då uppskattningen för inhemsk mat, miljö och självförsörjning ökar. Därmed framförde Jern också att det säkerligen finns en hel del framtida historia att göra inför 100-årsjubileet.

Förutom presentationen visades också en minidokumentär i videoform där förbundets tidigare ordförande, medarbetare och medlemmar kom till tals. Historikkomittén och de andra som deltagit i processen tackades för välgjort arbete.