Hela 7 ton per hektar är resultatet av första försöket med höstrågvete av sorten Sequenz för Jesse Mårtenson på Grevnäs gård i Mörskom.
– Nu har jag orsak att vara nöjd, i synnerhet eftersom insatserna var ganska små, säger Jesse.
Höstrågvetet såddes in i september i fjol på 7 hektar, fördelade på 3 skiften och tröskades i måndags.
Vid elvatiden inleder Jesses granne Harry Enberg tröskningen, och jobbet ser ut att gå som på räls. Det visar sig senare att resultatet är lysande, i medeltal 7 ton per hektar.
– Jag är nog nöjd, i synnerhet med tanke på att insatserna var ganska små, berättar Jesse.
– Jag spred sväm i höstas, sedan var det plöjning och harvning. Efter det kunde skiftena sås in. Under våren och försommaren ytgödslade jag. Under växtperioden sprutade jag en gång mot ogräs och med stråstärkare.
På ett ställe var det visserligen en utvintring på lite under en halv hektar.
– Men det kan man nog inte skylla på utsädet, det fanns en svacka där med vatten.
Skörden tänkte Jesse, som är mjölkproducent med för tillfället 130 mjölkande kor och 100 ungdjur, blanda in i foderstaten på den egna gården.
– Rågvete sägs vara idealiskt för grisar, men det ska nog gå bra för nötboskap också. Man borde kunna använda upp till högst 50 procent i foderblandningen, men då ska man inte ha vete med.
Nyare sorter ger mer
Det är första gången som Jesse prövar på höstrågvete. Ett försök med vårrågvete av sorten Nagano genomfördes på Grevnäs i fjol, vilket gav goda erfarenheter. Det blev helsädsensilage, men höstrågvetet som tröskas denna måndag, ska bli sädeskorn och halm för strö och foder.
Jesses far Kim Mårtenson försökte ett par år med rågvete på nittiotalet.
– Det gick nog inte alls bra, berättar Kim. Första året fick vi 500 kilo per hektar. Vi tänkte att vi ska göra ännu ett försök och då blev resultatet 200 kilo. Efter det fick det vara.
Nu har emellertid nya sorter förädlats fram, närmast för foder- och etanolproduktion.
Sädesslaget sägs i dag ge bra skördar. Det lär inte ställa så höga krav på jordmånen, till exempel torde också jord med lägre pH-värde duga.
Ännu en fördel är att rågvetet är stråstyvt.
Känsligt för gulrost
– Rågvete är inte heller så känsligt för sjukdomar utom gulrost, förklarar Jesse. Om man hör att gulrost har observerats så ska man vara på alerten och beredd på att spruta.
Det heter också att rågvetet kan ha en tendens att börja gro i axen.
– Men jag hoppas och tror att det har minskat med de nya och bättre sorterna, säger Jesse.
Just nu verkar det tämligen säkert att rågvetet blir ett bestående sädesslag i växtföljden på Grevnäs:
– Vi ska så mer nu i höst. Om allt klaffar ska vi pröva med en betydligt större areal.
Höstrågvetet Sequenz
Höstrågvetet Sequenz från SSd, som kan odlas i zonerna I-III, kom med i sortförteckningen 2016. Sorten nämns i Lantbrukskalendern i tabellen över de viktigaste sorterna på sid 171 tillsammans med Woltario, som kom med i sortförteckningen 2005.
Rätt tid att så är ungefär i slutet av augusti – början av september.
Rågvete, triticale, är som namnet säger, en korsning mellan råg och vete. De första korsningarna blev redan utförda i slutet av adertonhundratalet, men det var först på trettiotalet som arbetet tog fart. Avsikten var närmast att förena rågens vinterhärdighet med vetets högre avkastning och styvare strå.
I första veckan i september i fjol såddes 7 hektar med höstrågvete av sorten Sequenz. Jordmånen är lera med mycket hög mullhalt. Arealen tröskades 17 augusti.
Totalskörd, spannmål: 49 ton
Per hektar: 7 ton
Fukthalt vid tröskningen: 15 procent
Hektolitervikt: 75 kilo
