Finska Hushållningssällskapet (FHS) firade sitt 225-årssjubileum på tisdagen. Firandet inleddes med höstplenum och kulminerade i ett jubileumsseminarium som ordnades under festliga former på Kåren i Åbo.
Lantbrukets kostnadskris och framtidsutsikter, Rysslands anfallskrig i Ukraina, osäkerheten på marknaden och behovet av en god självförsörjning inom livsmedelsproduktionen lyftes fram i flera inlägg under seminariet.
FHS ordförande Torolf Karlsson konstaterade i sitt öppningstal att försörjningsberedskapen är lika aktuell i dag som när Hushållningssällskapet grundades 1797.
Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet, tangerade också frågan i sin hälsning från statsmakten.
– Pandemin, kriget i Ukraina och torkan som drabbade Norden redan sommaren 2019 har gjort att vi på ett nytt sätt vaknat upp till frågor som försörjningsförmåga, självförsörjning och resiliens. Senast efter Rysslands anfall på Ukraina insåg alla, eller åtminstone de flesta, att vi måste se till att vi har en egen livsmedelsproduktion i vårt land. Vi kan inte lita på att det i alla lägen finns mat i butikshyllorna om vi inte producerar den själva, säger Blomqvist.
Trots att kriget i Ukraina skapar mer osäkerhet på marknaden med stigande priser på mat, bränsle och gödningsmedel måste jordbruket kunna fylla sin centrala uppgift och förse oss med mat under alla omständigheter nu och i framtiden, säger Blomqvist.
Viktigt att mota kostnadskrisen
– Riksdag och regering men också alla andra aktörer i livsmedelskedjan, inte minst handeln, måste se till att det finns förutsättningar för en hållbar och lönsam produktion i vårt land, säger han.
Enligt Blomqvist har man inom regeringen tagit frågan om det svåra läget inom jordbruket på allvar. Redan i våras beslöt regeringen om åtgärder och stöd på ungefär 300 miljoner euro för lantbruket.
– Det är en akut åtgärd som visar behovet av att de finländska jordbrukarna producerar inhemsk mat – och att de fortsätter att göra det i framtiden – trots att jordbruket står mitt i en svår kostnadskris.
Beslutet innebär bland annat att man under detta år temporärt höjer vissa nationella stöd med cirka 150 miljoner euro och ökar lantbrukets energiåterbäring temporärt med 45 miljoner euro.
– Jag vet att man på gårdarna tycker att det här inte är tillräckligt och att regeringen agerar för långsamt. Men det finns åtminstone, det kan jag försäkra, en vilja att hjälpa i den akuta krisen och skapa mera långsiktiga förutsättningar för en inhemsk livsmedelsproduktion. Därför diskuterar vi som bäst inom regeringen om ett nytt försörjningsberedskapsstödpaket för lantbruket.
– På kort sikt är det viktigaste att mota den akuta kostnadskrisen. På en lite längre sikt är det viktigt att öka försörjningstryggheten, förbättra ekonomin på och stärka framtidstron för jordbrukarna, säger Blomqvist.
Svag lönsamhet största hotet
Johan Åberg, linjedirektör vid MKT, konstaterade i sitt anförande att svag lönsamhet är det största hotet mot försörjningsberedskapen.
Rysslandsberoendet, det låga antalet generationsväxlingar och en ökande investeringsskuld samt polariseringen i samhället inverkar negativt på lönsamheten.
Men han ser också flera möjlighet till att bedriva ett lönsamt jordbruk i Finland.
– Vi har världens bästa mat och vi har produktionskapacitet. Det finns också möjligheter till export, något som vi måste utnyttja ännu mera. Dessutom har vi yrkeskunniga jordbrukare, säger han.
Åberg, som i sitt tal också redogjorde för förändringarna i den nya CAP-reformen, lyfte fram styrkor och möjligheter samt hot inom matkedjan.
Bland hoten nämner han brist på ambitioner inom livsmedelsindustrin och jordbruket, stödberoende och svag prestationsförmåga, EU:s klimat- och miljöpolitik samt svaga statsfinanser och minskad köpkraft hos konsumenterna.
Matkedjan måste omstruktureras
Som styrkor och möjligheter däremot ser han tillväxt och sysselsättning, samarbete, försörjningsberedskap, klimat- och miljösatsningar och satsningar på ökat mervärde för hela samhället.
Åberg efterlyser en bättre fungerande marknad både genom lagstiftning och samarbete, lösningar som skapar nya inkomstmöjligheter.
– Hela matkedjan behöver en grundlig omstrukturering, säger han.
Samtidigt påpekar han att det är marknadsekonomins regler som gäller.
– Det finns inga smärtfria lösningar på problemen. Priserna bestäms inte genom lagstiftning och det finns inga rättvisa priser, endast marknadspriser, säger Åberg.
Förtjänstmedalj delades ut
Vid jubileumsseminariet hedrades Finska Hushållningssällskapets tidigare direktör Jörgen Grandell med sällskapets förtjänsttecken.
Grandell, som jobbade 21 år som direktör fram till pensioneringen i augusti, tilldelades Finska hushållningssällskapets silvermedalj för betydande samhälleliga insatser inom lantbrukssektorn.
Han invaldes också som hedersmedlem i Finska hushållningssällskapet vid sällskapets höstplenum tidigare på dagen.