Förändringar inom CAP och
ekoförordningen presenterades
under Ekotankesmedjan
Under Ekotankesmedjan presenterades bland annat kommande förändringar inom stödpolitiken för ekologisk odling. Finlands CAP-plan ska på remiss i sommar, och ekoförordningen som träder i kraft 2022 för med sig ändringar bland annat gällande begrepp och utsäde.
Under den första delen av tre inom EkoNus webbserie Ekotankesmedjan 2021 presenterades aktuella frågor kring ekomarknaden, stödberedningen och den nya ekoförordningen.
Anna Schulman, överinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet, berättade att de nationella valen och åtgärderna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP 2027 är så gott som färdiga.
– Den nya CAP-perioden kommer med vissa ändringar, som det nya ordet grön arkitektur, sade Schulman. Förnyelsen för också med sig åtgärder det betalas för och obligatoriska krav man inte får stöd för.
Finlands utkast till CAP-plan kommer att skickas på remiss under sommaren, och då är det möjligt för allmänheten att ge kommentarer.
– Vi samlar in kommentarerna under början av hösten och arbetar vidare utgående från dem. Meningen är att förslaget sedan går till kommissionen våren 2022, och ett beslut och en lagstiftning är att vänta 2023.
Behövs ny areal
Bland annat föreslås inom den gröna given att 25 procent av EU:s odlade areal ska vara ekologisk 2030. För Finland föreslår man 20 procent 2027.
– Det motsvarar den årliga ökningen man ganska jämnt kunnat se de senaste åren och kunde vara realistiska, sade Schulman. Det skulle motsvara 440.000 hektar 2027.
Med en målsättning på 20 procent till 2027 betyder det att även gamla ekoförbindelser behöver ny areal.
– Men alla förbindelser är ju nya från 2023. Även den nya arealen behöver dock vara ersättningsberättigad.
För djurenheter har kommissionen inte satt upp en målsättning.
– Tanken för oss är att utgå från det vi har nu, cirka 1.000 lägenheter. Gårdsmängden är inte en bra indikator, utan vi har tänk att det skulle gälla djurenheter.
Med beaktande av den nuvarande utvecklingen kunde målet vara 78.000 djurenheter, när de 2019 var 65.000.
En annan fråga man funderar på inför den nya programperioden är hur man kunde få ut mera ekoprodukter till butikerna från de hektar som odlas.
På ekosidan har det enligt Schulman varit problematiskt att få ut produkter till butikerna.
Ett alternativ kunde vara att basera stöden på de hektar som verkligen producerar någonting.
– Men det kan ändå inte vara ett produktionsbaserat stöd. Det är en fråga vi ännu måste fundera på.
Inte bara böndernas ansvar
Susann Rännäri, verksamhetsledare för Luomulitto, förbundet för ekologisk odling, konstaterade också att det betalas mycket stöd per hektar utan att ekoprodukterna hittar till marknaden. Hon ville däremot se förädlingsindustrin och handeln bära sitt ansvar.
– Om allt kött som börjar som ekologiskt på gårdarna gick igenom hela kedjan som eko fram till slutmarknaden, då skulle vi ha fem gånger så mycket ekokött i butikerna, sade Rännäri. Det är inte bara på producentnivån man löser problemen.
Rännäri påpekade att man dessutom borde öka kännedomen bland konsumenter för ekoproduktionens miljöpåverkan och djurens välmående inom ekoproduktion.
– Både små och stora gårdar är värdefulla. De främjar ett diversifierat jordbruk.
Rännäri kommenterade också den kommande ekoförordningen som träder i kraft nästa år.
– Det är mycket förändringar på kommande närmaste året, bland annat uppdatering av begrepp som certifiering, certifieringssystem och certifikat. Certifikatet motsvarar ekointyget i framtiden.
Nytt är också att utsädes kommer att uppdelas i ekoutsäde, omställningsutsäde och konventionellt utsäde, istället för eko eller konventionellt. Dessutom kommer de att vara tillåtet att samla ekologiskt heterogent material, som man i framtiden kunde förädla fram ekologiska sorter av.
Ett sammandrag av förändringarna hittas i sin helhet i Lantbrukskalendern 2021 och de specifika ekoproduktionskraven publiceras av Livsmedelsverket senare i år.