Heisala 4 B Webben
Andreas Johansson väntar på maj månad. Då blir det dags att så årets blandning av vallväxter.
Jordbruk Tema

Flera vallarter optimerar skörden

Jordbrukaren Andreas Johanssons vallodlingar i Pargas skärgård innehåller en mångfald av växtarter.

Andreas Johansson har sedan flera år tillbaka satsat på vallväxter med olika egenskaper, en del tål torka medan andra är fukttåliga, samt på växter anpassade till olika jordarter.

– Det är en medveten satsning där avsikten är att optimera skörden. Odlingar med flera växtarter ger bättre skördar, säger Johansson, som är mjölkproducent på ön Heisala.

Att experimentera med växtarter och blanda olika frösorter i vallsådden är också ett av Johanssons stora intressen.

Sedan början av 2000-talet har han testat och använt olika växtarter. Och mångfalden i vallodlingarna har successivt utökats, för tillfället använder Johansson närmare ett tiotal olika växtarter.

Bland dem finns timotej, ängssvingel, rörsvingel, rajsvingel, engelskt rajgräs, rödklöver, blålusern och foderlosta.

– Det är otroligt intressant att hålla på med det här. Det gäller att hitta en balans som ger ett så bra resultat som möjligt, säger Johansson.

Heisala 1 B Webben
Andreas Johansson använder flera olika växtarter i sina vallodlingar. Han gillar att experimentera. På den här åkern har han testat bland annat rödklöver och blålusern.

Förväntningar på foderlostan

Senast experimenterade han med en vall där bland annat rödklöver och blålusern ingick.

– När man tittar på åkern ser man att rödklövern har klarat vintern men inte blålusern. Nu vet jag att jag inte behöver testa den mer på den här åkern, säger Johansson.

Blålusern är en växtart som tål ogräs, den är också torktålig. Den växer långsammare än rödklövern, men kräver väldränerade mineraljordar med högt pH-värde.

– Det gäller att ha åkrar som är bra dränerade, säger Johansson.

Foderlostan som är en rätt ny växtart är en vallväxt som han har stora förväntningar på.

– Foderlostan är torktålig och har en bra återväxt. Den växer längre in på hösten och ger en bra andra och tredje skörd. Växten är också bladig och ger ett bra foder. Det gör att korna producerar mera mjölk.

Foder av hög kvalitet gör att korna också producerar mjölk som innehåller mycket fett och protein. Det ger bättre mjölkpriser.

Så är också fallet för Johanssons del.

– Det är klart att vi försöker maximera allt så gott vi kan. Producentpriset vi får för mjölken ligger flera cent över grundpriset, säger Johansson, som driver mjölkgården tillsammans med hustrun Sonja Ek-Johansson.

I ladugården som byggdes 2019 finns hundra mjölkkor. Deras foder kommer från drygt hundra hektar stora vallodlingar.

Vallodlingarna finns på Heisala och på fastlandet.

Heisala 3 Webben
Sonja Ek-Johansson invid ett lass med foderbalar, som är på väg från fastlandet till gården på Heisala.

Sprider riskerna

Målet är tre skördar.

– För oss är andra och tredje skörden viktiga, det beror på att det ofta är torka på försommaren. Får inte korna tillräckligt med foder mjölkar de mindre eller så måste vi kompensera med dyrköpt foder, säger Johansson.

2018 var ett år med svår torka. Men tack vare att Johansson hade torktåliga växter i sina vallodlingar drabbades skörden inte så mycket.

– Vi klarade oss bra tack vare mångfalden. Hade jag odlat bara två arter med 75 procent timotej och 25 procent ängssvingel hade vi inte klarat oss lika bra, säger han.

Johansson lyfter fram flera fördelar med att odla flera olika vallväxter.

– Med fler arter sprider man på riskerna för att få en så bra skörd som möjligt både mängdmässigt och kvalitetsmässigt. Det fungerar på samma sätt som när man placerar pengar, man sprider riskerna för att få en god avkastning.

En annan fördel med fler arter är möjligheten att styra tidpunkten för skörden.

– Det är viktigt med tanke på att våra vallodlingar finns på tre olika ställen, säger Johansson.

Jordarna är annorlunda på öarna och fastlandet vilket förutsätter olika växtarter för att optimera skörden. Men man kan också påverka växttakten och därmed skördetidpunkten genom val av växtslag.

Där Johansson skördar först brukar han ha vallväxter som växer snabbare, växtarter med långsammare tillväxt använder han på områden där skörden sker senare.

– Eftersom vallen ska skördas strax innan den går i strå är det viktigt att vi kan styra skördetidpunkten på odlingarna. Det gör att vi kan optimera totalskörden, säger Johansson.

Heisala 6 B Webben
Gården på Heisala har hundra mjölkkor. Kornas foder kommer från drygt hundra hektar stora vallodlingar.