Fler medlemsländer förefaller att vilja öppna EU för genredigerade grödor. Det framgick i samband med jordbruksministrarnas informella möte senaste fredag i Tjeckiens huvudstad Prag. Omkring tjugo medlemsländer uppges i dag stöda genredigering.
Tjeckien är denna höst värdland i EU och landets jordbruksminister Zdeněk Nekula informerade om stämningarna. Enligt Nekula kan omkring tjugo medlemsländer i dag tänka sig att tillåta genredigering av växter, medan sex länder motsätter sig tekniken.
Jordbruksministrarna uppges rätt långt vara överens om behovet att genredigering för att värna om EU:s konkurrenskraft inom den internationella handeln med livsmedel. Precisionstekniken skulle också stärka EU i klimat- och geopolitiska kriser.
Enligt en dom i EU-domstolen från 2018 kategoriseras livsmedel som skapas med hjälp av av så kallad ”ny växtförädlingsteknik” som genetiskt modifierade organismer. Därmed faller produkterna under genteknikdirektivet.
Dagens regelverk hindrar utvecklingen
Den tjeckiska jordbruksministern framhåller att det aktuella regelverket i praktiken utgör en begränsning som förhindrar utvecklingen av EU-jordbruket. Parallellt riskerar professionella experter och livsmedelsföretag att lämna EU.
Minister Nekula varnade för att EU:s jordbrukare riskerar att förlora konkurrenskraft då kostnaderna för energi stiger. Detta kan generera nya kriser med dramatiska förluster inom EU-jordbruket.
EU:s jordbrukare måste därför beredas obegränsad tillgång till innovationer och forskning. Enligt den tjeckiska ministern kan detta motverka förlusten av skördar av viktiga grödor. Denna risk får inte underskattas i det aktuella läget.
Medlemsländerna måste snarast se över sina ståndpunkter med avseende på den gröna gentekniken i EU. Kommissionen arbetar för närvarande med en revidering av de rättsliga ramarna.
Finland och flera andra medlemsländer påpekade att genredigeringen kan spela en viktig roll för utvecklingen av ett mer hållbart livsmedelssystem. Tekniken har potential att öka skördenivåerna och minska användningen av växtskyddsmedel.
Kommissionen har tidigare fastslagit att den gällande GMO-lagstiftningen från 2001 inte längre är ändamålsenlig. EU-lagstiftningen borde brådskande anpassas till de senaste vetenskapliga och tekniska framstegen på området.
Enligt kommissionen visar studien entydigt att de nya växtförädlingsmetoderna bidrar till ett uthålligare jordbruk. Därför ska en öppen dialog startas för att kartlägga fördelar och eventuella risker tillsammans med EU-medborgare, medlemsländer och parlamentet.
Kommissionen arbetar för närvarande med en konsekvensanalys kring den rättsliga ramen för grön genteknik. Ett nytt lagförslag ska enligt uppgift presenteras under det andra kvartalet 2023.
Ministerträff om livsmedel
Vetenskap, innovation och nya växtförädlingsmetoder inom jordbruket var de viktigaste punkterna vid höstens informella agrarministermöte i Prag. De tjeckiska experterna Moroslav Trinka och Roman Hobza informerade om nya trender inom matproduktionen.
De båda experterna konstaterade att nya trender kan hjälpa EU att minska användningen av bekämpningsmedel och gödselmedel. Ny teknik bidrar till att ta fram sorter som är mer resistenta mot extremt väder, nya skadegörare och växtsjukdomar.
Ministrarna var överens om att EU måste reagera möjligast snabbt som på utvecklingen av nya trender och inte förhindra innovation. Det är viktigt att ändra den föråldrade lagstiftningen för moderna växtförädlingsmetoder.
Detta problematiska ramverk begränsar inte bara utvecklingschanserna för europeiska jordbrukare. De föråldrade attityderna bidrar dessutom till att driva bort toppexperter till länder utanför den europeiska unionen, anmärkte jordbruksminister Zdeněk Nekula.