Kommande odlingssäsong startar rådgivningsorganisationen Finska Hushållningssällskapet demonstrationsodlingar på Axxell Brusabys åkrar i Kimito. Projektet genomförs i samarbete med Axxells naturbruksenhet Brusaby.
– Målet med odlingarna är att visa hur olika odlingsmetoder fungerar med tanke på markstrukturen och hur man får ekonomi i odlandet, säger Finska Hushållningssällskapets direktör Bjarne Westerlund.
Han poängterar att det inte är fråga om försöksodlingar. Syftet med projektet är att demonstrera och sprida kunskap om nya odlingsmetoder och grödor samt ge en inblick i hur odlingen kan ske i praktiken på såväl konventionella som ekologiska gårdar.
Tanken är att sprida kunnandet och erfarenheterna man får från demonstrationsodlingarna till jordbrukare, studerande och övriga intresserade. Odlingarna gagnar också rådgivningen och lärare vid Axxells naturbruksenhet.
Odlarna är en viktig målgrupp.
– Vi kommer att ordna fältträffar vid demonstationsodlingarna under varje växtperiod. Tanken är att projektet ska bli flerårigt, säger Westerlund.
Odlingsarealen är knappt 20 hektar
Demonstrationsodlingarna under årets växtperiod kan genomföras tack vare bidrag från Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden. Projektet administreras och styrs av Finska Hushållningssällskapet medan Axxell Brusaby i huvudsak står för den praktiska odlingen och bidrar med observationer.
Den totala odlingsarealen omfattar knappt 20 hektar. Grödorna som odlas är fånggrödor, höstvete och sockerbetor.
Odlingsarealen består av olika skiften som i sin tur är indelade i flera odlingsområden med olika grödor. Odlingarna har planerats av Finska hushållningssällskapet i samarbetet med Axxell Brusaby.
För fånggrödornas del går planen ut på att så fånggrödor under vårvete. Arealen på skiftet som omfattar cirka tre hektar är indelad i flera odlingsområden där olika fröblandningar används. Sorterna är italienskt rajgräs, engelskt rajgräs, vitklöver, blå-/mellanlusern och mellanlusern. Ett område är en så kallad nollruta och odlas utan fånggröda som jämförelse.
Två odlingsmetoder används. Hälften av fånggrödorna sås med småfrölåda på såmaskin i samband med sådden av vårvete och hälften sås först efter ogräsbekämpning i växande bestånd.
– Här kan man jämföra vilka metoder och fröblandningar som ger bäst resultat, säger Westerlund.
Han säger att det hittills har varit rätt sparsamt med kunskap och erfarenheter när det gäller odling av fånggrödor. Grödorna har funnits med i stödsystemet sedan förra programperioden.
Flera fördelar med fånggrödor
Med demonstationsodlingarna vill man nu öka kunskapen och också lyfta fram fördelarna med att odla fånggrödor.
– Fånggrödorna ökar kolbindningen och förbättrar markstrukturen, det inverkar positivt på skörden. Grödorna binder också näringsämnen i marken och minskar på det viset mängden näringsämnen som rinner ut i vattendragen från åkarna, säger växtodlingsrådgivare Peter Fritzén.
Den nya stödprogramperioden medför möjligheter för jordbrukarna att få ersättning för de merinsatser som görs till exempel genom att odla fånggrödor. Ersättningen är 97 euro per hektar förutsatt att man låter grödan växa i sex veckor efter sådden.
– Fånggrödorna ger en långsiktig ekonomisk nytta. Det lönar sig att utnyttja den här möjligheten när nivån på EU-stöden minskat överlag, säger Fritzèn.
Höstvete och sockerbetor
När det gäller odling av höstvete ska en ny sort testas vid demonstrationsodlingarna. Sorten ska kunna sås sent på hösten och även tidigt på våren. Höstvetet odlas på ett cirka sju hektar stort skifte som delas in i delar utgående från tidpunkten för sådden.
I fråga om sockerbetorna kommer man att använda sig av två sorter på ett fyra hektar stort skifte. Halva skiftet odlas med konventionella sockerbetor och konventionell metod. Andra halvan av skiftet odlas med den så kallade Convisio Smart-metoden. Metoden går ut på att man använder sockerbetsfrön som möjliggör en effektiv ogräsbekämpning.
Odlarnas Intresse för sockerbetor har ökat på sistone i Åboland inte minst på grund av flera år av dåliga spannmålsskördar till följd av torka.
– Sockerbetor tål torka bättre än spannmål och ger bättre lönsamhet. Ett sätt att förbättra lönsamheten inom jordbruket i regionen kunde vara att öka odlingen av höstgrödor och sockerbetor, säger Westerlund.