Med bara cirka tusen nya föl om året kan finnhästen klassas som utrotningshotad, konstaterar Jaana Peippo.
Jaana Peippo är husdjursspecialist vid NordGen, de nordiska ländernas gemensamma genbank och kunskapscenter för genetiska resurser. I samband med finnhästseminariet i mars berättade hon om det nordiska genbevarande arbetet och hur finnhästens framtid ser ut i ett genbevarande perspektiv.
Finnhästen stambokförs i fyra avelskategorier; travare, ridhäst, småhäst och arbets- och brukshäst. Det föds ungefär tusen finnhästföl om året. Två tredjedelar stambokförs som travare, och av den kvarvarande tredjedelen hälften som ridhästar. Det innebär att särskilt kategorierna småhäst och arbets- och brukshäst riskerar att tyna bort.
– Läget är inte optimalt, konstaterar Peippo.
NordGens genbevarande arbete har flera fokuspunkter. Förutom att identifiera risker, följa med utvecklingen och stöda det politiska beslutsfattandet gällande genresurser utför man praktiskt bevarandearbete. Traditionellt har bevarandearbetet av djurgener baserat sig på levande djur.
– Arvsmassans och miljöns växelverkan är nödvändig för att raserna ska anpassa sig och det kulturella arvet bevaras, till exempel då det gäller arbetshästar. Levande djur är ändå utsatta för olika hot, såsom inavel, djursjukdomar och ekonomisk politik. Därför är långtidsbevaring av genresurserna i -196 graders flytande kväve nödvändigt, säger Peippo.
Systematisk spermainsamling
Hingstsperma som samlats in och långtidsbevarats används för artificiell insemination. Vid behov kunde finnhästen återupplivas genom att korsa finnhästhingst med ston av en annan hästras i fyra generationer, varefter avkomman genetiskt kan klassas som finnhästar.
– Rekommendationen är att man i genbanken samlar 1,5 gånger den mängden avelsmaterial som behövs för att återuppliva rasen med hjälp av korsningsprogram.
I Finland samlar man in sperma från utvalda finnhästar. Finlands Hippos, som ansvarar för stambokföringen av finnhästen, rekommenderar de hingstar som används, men det slutliga valet görs av Naturresursinstitutet. Valet påverkas förutom av spermans kvalitet bland annat av förekomsten av sjukdomar. I framtiden kan det också bli möjligt att samla in sperma före kastrering till valack, nämner Peippo.
En del av arvsanslagen går i arv endast via äggcellerna.
– Äggcellernas utvecklingspotential efter nedfrysning är ännu inte på en tillräckligt god nivå när det gäller hästar. Däremot är det med hjälp av nedfrysta embryon möjligt att efter nedfrysning nå goda dräktighetsresultat, säger Peippo.
I Finland håller man på att starta genbanksverksamhet för hästembryonas del.
Den tredje möjligheten att återuppliva en hästras är kloning, berättar Peippo, och visar en bild på en engelsk häst som klonats med hjälp av hudceller från en annan hästs öra.
Många nordiska raser hotade
Flera av de nordiska hästraserna är utrotningshotade, många i betydligt högre grad än finnhästen.
– Till exempel av den färöiska hästen finns under hundra individer kvar, och inom NordGen diskuterar vi nu hur rasen kan räddas, nämner Peippo.
Det Nordiska Lantrashästnätverket, som koordinerades av NordGen, samlar i ett pågående projekt in kunskap som ska användas för att utveckla riktlinjerna för ett hållbart bevarande av hästraserna. Projektet pågår till år 2024.
I det inledande skedet har prover från ungefär hundra svenska och norska hästar av sju olika raser samlats in. Proverna DNA-sekvenseras, vilket ger information om hästarnas genetiska variation. Informationen används både för att se släktskapet mellan de nordiska raserna och för att utröna vilka gener som ger raserna deras unika egenskaper. Informationen kan bland annat användas till att välja en genetiskt närliggande ras att användas i korsningar för att bevara en utdöende ras.
Finland har länge varit i framkant i det genbevarande arbetet. Redan på 1970-talet gjorde professor Kalle Maijala de första kartläggningarna av de inhemska ursprungsraserna. För två år sedan var finnhästen den andra hästrasen i världen vars hela arvsmassa kartlades. “Genomhästen” var Tähden Sysmä, stambokförd som arbetshäst, och kartläggningen gjordes av forskarprofessor Juha Kantanen vid Naturresursinstitutet.