Diskussionerna om EU:s långtidsbudget fram till 2027 fortsätter på veckans toppmöte i Bryssel. Medlemsländerna, kommissionen och parlamentet har inte kunnat enas om en gemensam kompromiss. Finland försöker medla med ett nytt förslag.
I debatten om budgetramen fram till 2027 ligger medlemsländerna, kommissionen och parlamentet fortfarande långt från varandra. Många medlemsländer vill spara medan parlamentet helst skulle rusta EU med en riklig budget.
EU-kommissionen föreslår en budget som motsvarar 1,11 procent av medlemsländernas samlade BNP. Parlamentet vill spendera upp till 1,3 procent, medan några medlemsländer med Tyskland och Sverige i spetsen kan tänka sig att offra högst 1,0 procent.
Höstens ordförandeland Finland lägger nu ett kompromissförslag på bordet i form av en gaffel mellan 1,03 procent och 1,08 procent av BNP. Förslaget uppges dessutom gynna jordbruket mer än motsvarande förslag från kommissionen.
Brexit har kännetecknat den häftiga debatten om EU:s utgifter och inkomster, eftersom Storbritannien sannolikt kommer att lämna EU. Utträdet medför en klyfta på elva miljarder euro som ska fångas upp av de återstående 27 länderna.
Ingen väntar sig att EU:s institutioner ska störta sig över förslaget med avsikten att genast skaffa frågan ur världen. Det handlar mest om att servera parterna en vettig kompromiss som underlag för fortsatta diskussioner.
Det börjar brådska med långtidsbudgeten, som den nuvarande tyska budgetkommissionären Günther Oettinger har kämpat med i ett par års tid. Han har ingen chans att slutföra sitt verk på den punkten.
Nästa budgetkommissionär, österrikaren Johannes Hahn, är beredd att ta upp tråden. I likhet med sin föregångare talar Hahn för en budget som motsvarar 1,11 procent av medlemsländernas samlade inkomster.
Hahn har ingen illusion om tidtabellen. Under parlamentets utfrågning av de blivande kommissionärerna tillstod Hahn att parterna inte ännu ens har börjat förhandla ordentligt. En kompromiss väntas tidigast under vårvintern 2020 eller kanske först följande höst.