EU-länderna vill hålla jordbruksbudgeten på den nuvarande nivån under perioden 2021 till 2027. Det framgick av diskussionerna under måndagens ministermöte i Luxemburg. De flesta länder vill samtidigt hålla fast vid den nuvarande budgetramen.
Sjutton länder har undertecknat en gemensam överenskommelse för en stabil jordbruksbudget, som garanterar stabila stöd under nästa årtionde. Målet är att EU ska förbli en stark och ledande aktör inom det globala jordbruket.
Tydligare än så kan det inte sägas. Det går inte att godkänna ett förpliktande avtal utan att veta vad det kostar. Så länge en tillförlitlig långtidsbudget saknas, blir det inga medgivanden.
Initiativet kom från Frankrike och dess jordbruksminister Didier Guillame. Enligt Guillame måste jordbrukets förestående utmaningar inom ekonomi, miljö, klimat och hälsa stödas av en gedigen EU-budget. Annars riskerar budgeten att smälta som smör i solsken.
Det franska initiativet undertecknades av Österrike, Bulgarien. Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Grekland, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg och Polen. Portugal, Rumänien, Slovakien och Spanien bidrog också med underskrifter.
Länderna förutsätter att EU:s jordbruksbudget måste låsas på minst samma nivå som hittills. Samtidigt ska den övre gränsen för betalningarna till långtidsbudgeten bibehållas på en nivå av 1,0 procent av BNP.
Hogan visar full förståelse
Kravet är massivt. Flera delegationer uttryckte dessutom oro över risken för nedskärningar av stöden inom den andra CAP-pelaren. Ministrarna framhöll också att CAP-reformen inte kan beslutas innan långtidsbudgeten är spikad.
Mötets ordförande, Finlands jordbruksminister Jari Leppä, informerade om läget inom beredningen av jordbruksreformen. Målet är att behandla de uppdaterade planerna i rådet ännu före slutet av detta år.
Den avgående agrarkommissionären Phil Hogan sade att han har förståelse för medlemsländernas försiktiga inställning till CAP-reformen så länge finansieringen inte är klar. Det är givet att man först vill se pengarna, noterade han.
Kommissionen vill ännu titta på vissa problemområden som nötkött och sockersektorn som står under tryck. Dessutom efterlyser man mer information om Airbus och strafftullarna. Hogan uppmärksammade också EU-domstolens beslut i vargfrågan.
Rådet behandlade också skogsstrategin, som enligt Hogan kan bli någonting ännu större inom programmet ”European Green Deal”, som kommissionens nya ordförande Ursula von der Layen har lanserat.
Jordbruksminister Jari Leppä varnade för att avskogningen fortsätter i oroväckande takt och måste stoppas. Skogsbruket är därför en högsta prioritering för den finländska ordförandeskapet.
EU:s skogsstrategi får stöd av ministrarna. De betonade att skogsbruket givetvis är ett område som medlemsländerna själva ska sköta om. Trots detta är en strategi för skogsbruket nödvändig för att säkerställa en enhetlig reglering.
Rådet diskuterade också behovet av gemensamma ansträngningar för att förhindra global avskogning. Medlemsländerna var i stort sett eniga om att mer borde göras på EU-nivå för att skärpa internationella åtaganden på området.
Stöd till fiskare som måste sluta
Ministrarna slog dessutom fast förändringar i fiskekvoterna för Östersjön 2020. Det innebär att torskfisket kommer att upphöra i stora delar av Östersjön.
I gengäld ska medlemsländerna få möjlighet att stöda fiskare som måste upphöra med torskfisket.
Östersjöstaterna och kommissionen gav också en förklaring över hanteringen av krisen inom torskfisket och strömmingsfisket i Östersjön. Meningen är att ta fram åtgärder i form av stöd för skrotning av fiskefartyg.