Den inhemska fårnäringen är hårt pressad av dålig lönsamhet, minskande produktionsvolymer och varghot. I ett nödupprop meddelade Finlands Fårförening i samband med de nationella fårdagarna i Tavastehus att branschen nu är i akut kris.
Produktionen av inhemskt lammkött har sjunkit med 30 procent på fem år, och självförsörjningsgraden har sjunkit från 60 till 45 procent. Produktionsminskningen hotar hela kedjan, från slakterier till garverier och spinnerier.
Enligt nöduppropet har bristen på slaktdjur försämrat förutsättningarna för fårslakterierna. Ökade administrativa kostnader och skärpt reglering drabbar både primärproduktionen och företagen: avgifter för djurregister, livsmedelslokaler, köttinspektion och övervakning förvärrar företagens redan svaga ekonomiska situation.
Fårföreningen anser att mängden granskningar bättre borde anpassas till verksamhetens omfattning och risker. De administrativa kostnaderna per kilo producerat kött är nu orimligt höga. Den krympande fårsektorn kan inte längre täcka kostnaderna för den överdrivna byråkratin.
Finlands sista garveri som är specialiserat på fårfällar är på väg att stänga ner, och det sista företaget som bearbetar nappaläder har försatts i konkurs. Även ullgarnsspinnerierna är i svårigheter.
Alla centrala stöd för fårnäringen har sjunkit samtidigt som produktionskostnaderna har ökat. Producentpriserna har ökat något, men inte tillräckligt för att kompensera den sämre lönsamheten.
Dessutom är det svårt att i nuläget från marknaden få ett pris som täcker hela kedjans kostnader på grund av konsumenternas sämre köpkraft.
Försörjningsberedskap och biologisk mångfald hotas
Fårföreningen påminner om att fåren är utmärkta beredskapsdjur – de producerar kött, ull och fällar. Nu drivs fårsektorn ändå i en riktning som är tvärsemot Finlands beredskapsbehov.
CAP-planen och biodiversitetsstrategin betonar miljöinsatser där får spelar en central roll. Enligt nöduppropet har tolkningarna av miljöavtal inriktade på att sköta en av Finlands mest hotade naturtyper, vårdbiotoperna, skärpts avsevärt.
Detta minskar antalet naturbetesmarker, trots att Finland har åtagit sig att öka arealen betesmark för att bromsa förlusten av biologisk mångfald.
Även bevarandet av unika ursprungsraser och deras genpool hotas när antalet får minskar drastiskt. Alla våra tre ursprungsraser – finskt lantrasfår, kajanalands grå och ålandsfåret – är i fara.
Detta trots att bevarandet av ursprungliga husdjursraser som en del av jordbruksproduktionen är en nationell skyldighet som grundar sig på internationella avtal.
Snabba insatser krävs
Rovdjurens övertag anges som en av de främsta grundorsakerna bakom nödsituationen. Det minskar lönsamheten och hotar ursprungsrasernas genpool samt fårnäringens attraktivitet som produktionsinriktning.
Den psykiska belastning som rovdjursskadorna förorsakar leder allt oftare till att produktionen läggs ner.
De förbättringar som eventuellt kan komma via EU sker för långsamt, och samhällets stöd är otillräckligt. Skärpt byråkrati, nedskärningar i stöd till sektorn, ökade produktionskostnader och myndighetsavgifter förvärrar den ekonomiska nöden ytterligare.
I sitt nödupprop kräver fårkedjan omedelbara åtgärder från beslutsfattarna för att rädda den finländska fårnäringen.