Plast är aktuellt i så gott som alla sammanhang just nu. På gårdarna används det mycket plast och då den har gjort sitt, borde den återvinnas för att spara på naturresurser och undvika föroreningar, men nu åker det mesta till förbränning. Fortums nationella insamling av lantbruksplast upphör i augusti och ännu är det inte fastslaget vad som händer efter det. Hittills har det största problemet varit att den insamlade balplasten, som utgör största delen av lantbruksplasten, är för smutsig för att återvinnas. Finlands 4H utreder om de kunde utöka sina existerande insamlingar av plast så att den skulle gälla all lantbruksplast.
Lantbruksplastens årliga andel uppskattas till 12.000 ton i form av dunkar, säckar och plastdukar samt balplast. En liten del av den insamlade plasten återvinns, medan resten går till förbränning. Det senare gäller balplasten, vars andel av all plast uppskattas till 7.000 ton.
Fortums nationella insamling av lantbruksplast upphör den 12 augusti. Enligt Jari-Pekka Karvonen, försäljningschef på Fortum Återvinning och avfall, är problemet att det insamlade balplastavfallet har för mycket ensilagerester, jord, nät och fukt.
– Med nuvarande tvätteknik kan balplasten inte göras tillräckligt ren och då går det inte att använda den som råmaterial. Själva plasten i sträckfilmen är av bra kvalitet och kan göras till granulat som sedan tillverkas exempelvis till blomkrukor, sprutkannor och ämbar, säger Karvonen.
Under tiden som Fortum har samlat plast har mängden som kommit in stadigt ökat. Förutom Fortum samlar även lokala avfallsaktörer plast. Enligt Karvonen samlade Fortum in 5.000 ton plastavfall år 2018, men av detta var dock ungefär en tredjedel smuts och fukt.
– Ett annat problem med balplasten har varit att den inte har sorterats tillräckligt noga. Sträckfilmen och näten måste sorteras skilt redan på gården för att de skall kunna återvinnas, berättar Karvonen.
För tillfället är det så att sortering av sträckfilm och nät enligt gällande instruktioner inte ens räcker enligt Fortum. Men de önskar att den noggranna sorteringen på gårdarna blir allt bättre så att den sedan är färdigt inkörd då tvättekniken blir bättre, så att man sedan snabbt kan utnyttja plasten för återvinning.
Sorteringen är lätt – bara den görs genast
För att komma på lösningar för plasten på gårdarna samlades en grupp med plasttillverkare, -försäljare, -användare och -insamlare i Tavastehus på Tavastlands yrkeshögskola HAMK i april. Det ordnades även ett gårdsbesök till den lokala mjölkproducenten Heikki Linna. Han sorterar plasten från sina rundbalar och förvarar plasten inomhus så som anvisningarna säger.
– Det är inte svårt, bara man det gör med en gång. Lägger man allting i en enda hög blir det inte gjort senare, säger Linna.
Han hämtar rundbalarna till garaget i ändan av ladugården med 70 mjölkkor och skär med kniven ett varv runt balen och drar av övre delen av balens plast. Sedan svänger han på balen med frontlastaren och tar av resten samt nätet. Plasten har han snyggt i en hög och nätet i storsäckar.
För att få bort luft från plasthögen låter Linna frontlastaren ibland stå över natten så att skopan trycker på högen av sträckfilm. Trots att balplasten förvaras inomhus har den en hel del fukt i sig.
– Plasten hämtas en gång om året och förra gången betalade jag för över 3 ton avfall trots att jag hade köpt 2 ton sträckfilmrullar, berättar Linna.
Linna kan inte komma på hur han skulle kunna sortera bättre och tycker att det är synd om plasten ändå inte duger till återvinning hos Fortum.
– Man kunde kanske använda sig av moroten som drivkraft här. Den som sorterar ordentligt och förvarar plastavfallen under tak borde ha en lägre avgift än de som inte gör så, kommenterar Linna.
4H utreder om utökning av plastinsamling
Takorganisationen 4H har i över 40 år samlat gratis in gödsel- och fodersäckar via säckinsamlingen Rejäl handling på 250 samlingsställen i landet. Säckinsamlingens huvudfinansiär är Yara Suomi och resten av kostnaderna täcks bland annat av handeln. Säckarna återvinns bland annat som paketeringsband för virke.
Enligt Patrik Lindfors, administrativ chef på Finska 4H-förbundet, som deltog i tillfället på HAMK, utreds det nu på 4H om det kunde finnas en möjlighet att starta en ny insamling vid sidan om Rejäl handling-insamlingen för att täcka resten av lantbruksplasten, även balplasten.
– Det är ännu en lång väg att gå. Det måste finnas ett stort samförstånd mellan alla aktörer så som handeln och industrin innan det blir verklighet. Vi måste också hitta finansiering, säger Lindfors.
Ett alternativ kunde vara att kostnaden för uppsamlingen skulle betalas av användaren i samband med att varan köps i handeln. Enligt Lindfors har 4H varit intresserad av att få igång en insamling av balplast redan i 20 år, men tiden har inte varit mogen för det.
– Det är frågan om en stor mängd plast som inte cirkulerar. Det är nu under arbete och vi är i kontakt med olika aktörer, berättar Lindfors.
I Sverige, där lantbruksplastens årliga andel är 20.000 ton, finns priset på återvinningen inbakat i balplastens kostnad. Där samlar Svensk Ensilageplast Retur AB in all plast. På sensommaren i år kommer en ny stor granuleringsfabrik, där även Lantbrukarnas Riksförbund äger 10 procent, att köra i gång sin verksamhet och dess funktion är att behandla lantbruksplast. Hoppet är att lönsamheten kommer att vara så bra att avgiften på återvinningen kan sänkas eller till och med slopas.