Finländska spannmålsodlare kunde lära sig mycket av europeiska spannmålsandelslag, framhäver specialforskare Csaba Jansik från Naturresursinstitutet i Pellervo-Media Oy:s pressmeddelande. Enligt Jansik är andelslagen i Europa exportdrivna och framåtblickande, vilket man borde satsa på även i Finland där spannmålsandelslag ännu är ovanliga.
Jansik undersökte under 2018 spannmålsandelslag i Estland, Frankrike och Storbritannien. Andelslagens marknads- och förhandlingskraft visade sig vara den största motiverande faktorn för att ansluta sig till ett sådant, säger Jansik. Ju större försäljningsvolymer, desto mera möjlighet har man att påverka avtal om inköp och försäljning.
För att tillräckliga volymer ska kunna uppnås måste odlarna förbinda sig till andelslaget, vilket är en viktig sak att komma ihåg för odlare som tänker grunda ett andelslag.
– Man ansluter sig inte till ett andelslag för skojs skull, säger Jansik. Medlemmarna måste binda sig ekonomiskt till andelslaget för att det ska löna sig att göra investeringar. Dessutom måste ett andelslag ha kapital också med tanke på sämre tider.
Gått snabbt i Estland
I Estland förstärktes rollen för moderna mjölk- och spannmålsandelslag först på 2000-talet.
– I Estland blev man snabbt av med bördan från de sovjetiska sovchoserna. Landet har på kort tid stigit från nettoimportör till nettoexportör av spannmål. Estland har redan gått om Finland när det gäller exportvolymer av spannmål.
Stora gårdar, korta avstånd och en fungerande hamninfrastruktur är Estlands konkurrensfördelar. Exporten utförs på marknadsvillkor och drivs av andelslag och företag.
I Estland undersökte Jansik landets största spannmålsandelslag Kevili som grundats 2005.
– Andelslaget har en klubbliknande verksamhet och att vara medlem är ett privilegium. Anslutningsvillkoren är strikta och endast de bästa accepteras som medlemmar.
För närvarande har Kevil 150 medlemmar med 84.000 hektar odling, vilket är cirka 13,5 procent av Estlands jordbruksareal. Torkarna i hamnen kan torka 75 ton spannmål per timme, och terminalerna kan ta emot cirka 400 ton spannmål per timme.