Fastighetsskattereformen skjuts upp till efter riksdagsvalet
Finansministeriet har på basis av de utlåtanden som anlänt om ministeriets utkast till reform av fastighetsbeskattningen beslutat att skjuta upp reformen till följande riksdagsperiod. Reformen genomförs så att beskattningsvärdena förnyas och variationerna på fastighetsskattesatserna fastställs samtidigt.
Det ursprungliga målet var att reformera fastighetsbeskattningen i två skeden: Den nuvarande regeringen skulle ha utfärdat en proposition om förnyandet av beskattningsvärdena den här hösten, och den följande om sänkningen av fastighetsskattesatserna under nästa valperiod.
En tvåstegsreform hade gjort det möjligt att tillämpa det nya systemet redan 2020, eftersom lantmäteriverket och statistikcentralen skulle ha fått grunderna för det nya värderingssystemet i ett tidigt skede.
Eftersom reformen nu ändå genomförs i ett och samma skede blir det möjligt att besluta om förnyandet av beskattningsvärdena och variationerna inom fastighetsskattesatserna på en gång.
Finansministeriet fortsätter med beredningen av reformen tillsammans med skatteförvaltningen, lantmäteriverket och statistikcentralen. Det kommande systemet torde kunna tillämpas på fastighetsbeskattningen för 2022.
Välkommet beslut enligt Thomas Blomqvist
– Att reformen kommer att skjutas upp så att beskattningsvärdena och skattesatserna fastställs samtidigt är ett välkommet beslut, säger riksdagsledamot Thomas Blomqvist, sfp. Han är också ordförande för SLC:s fullmäktige.
Enligt Thomas Blomqvist kunde lagförslaget ha lett till att bland andra egnahemshusägare skulle ha drabbats av orimliga höjningar.
– Förslaget var inte genomtänkt och därför är det bra att regeringen backar också i den här frågan. Nu måste man se till att konsekvenserna för fastighetsägare blir rimliga och rättvisa, säger Thomas Blomqvist.
Fastän reformen totalt sett kanske skulle lyckas bli kostnadsneutral, så skulle det enligt Thomas Blomqvist ha funnits vinnare och förlorare.
– Risken hade varit uppenbar att exempelvis jordbruksfastigheter i närheten av större befolkningskoncentrationer, bland annat I Nyland, skulle ha drabbats av kännbart högre fastighetsskatt, säger Thomas Blomqvist i en kommentar till LF.
Förslaget hade betytt en skärpning enligt producentorganisationerna
Producentorganisationerna har ansett att ministeriets utkast skulle innebära en betydande skärpning av fastighetsbeskattningen för såväl boendet som för jord- och skogsbruket och övrig företagsverksamhet.
Organisationernas åsikt är att de nuvarande grunderna i fastighetsbeskattningen inte borde ändras. Regeringen har inte heller kommit överens om skärpt fastighetsskatt i regeringsprogrammet.
– Saken är att enligt finansministeriets utkast skulle taxeringsvärdet på byggnader i framtiden basera sig på de genomsnittliga regionvisa byggkostnaderna med beaktande av storlek och ålder, förklarar SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin.
Värdet på marken skulle utgå från marknadspriset enligt uppgifter som baserar sig på faktiska köp och på användningsändamål.
– Också fastän värdet enligt utkastet sänks till 70 procent både för byggnader och tomtmark skulle det innebära ett mycket högre beskattningsvärde än i dag, säger Mikaela Strömberg-Schalin.
Enligt utkastet skulle sedan svängrummet för själva skattesatserna utstakas först av följande regering. Ministeriet försäkrar i sin information att avsikten inte är att höja fastighetsskatten, men utesluter inte att den höjs i vissa fall.
– Det är alltså här som producentorganisationerna befarar att skatten höjs både när det gäller boende och produktionsbyggnader, säger SLC:s jurist Mikaela Strömberg-Schalin. Det kan vi inte gå med på i synnerhet med tanke på alla svårigheter jordbruket har gått igenom under de senaste åren.