Förra hösten råkade fårproducenten Conny Englund i Pedersöre ut för ett nytt problem – korpar. De fridlysta fåglarna dödade sammanlagt 41 lamm genom att sticka ut ögonen på dem. Nu oroar han sig för den kommande betessäsongen.
– Det är klart att jag oroar mig. Som ekologisk fårproducent måste jag ha ut lammen på bete och kanske vi inte kan använda samma bete där attackerna inträffade. Grundproblemet är att jag i praktiken inte kan vidta några åtgärder mot fåglarna när de är fridlysta, säger Conny Englund.
Englund är ekologisk fårproducent i Pedersöre och har flera beteshagar som uppgår till cirka 15 hektar. Ett av dem finns längs Fäbodavägen i Jakobstad, och det var där som han i höstas råkade ut för korpar som attackerade lammen.
– Jag fick ett samtal av en person som sa att jag måste komma till beteshagen för det var korpar där som hade attackerat lammen. Jag åkte dit direkt och fick bevittna en bedrövlig syn, berättar han.
Flera lamm låg döda efter att korparna hade stuckit ut ögonen. Lammen dog direkt i attackerna. Det blev upprepade attacker mellan augusti fram till mitten av oktober.
– Totalt dödades 41 lamm. Det här är något som jag inte vill uppleva igen, så vi funderar nu grundligt på hur vi ska göra när de ska ut på bete snart igen. Som jag har förstått det får jag inte ens skrämma korparna om de attackerar igen, säger han.
Fridlyst fågel med starkt skydd
Korpen har i praktiken ett lika starkt skydd som vargen hade tidigare. Söder om renskötselområdet är den fridlyst och därmed är det inte ett ärende för Finlands viltcentral utan det är Livskraftscentralen som fattar beslut om åtgärder.
– Det skulle säkert gå att få undantagstillstånd för att skrämma korparna med gaskanon eller någon annan metod, men processen vore lång. På grund av att det är miljömyndigheten vid Livskraftscentralen som beslutar, så hade Englund knappast fått beslut snabbt under hösten, menar Mattias Kanckos, verksamhetsledare vid Pedersörenejdens Jaktvårdsförening.
Som exempel är kaja och kråka icke-fredade fåglar som man får jaga fritt från och med den 1 augusti varje år där man har jakträtt. Man kan dessutom få undantagslov av viltcentralen att jaga dem under sommaren och häckningssäsongen.
Men eftersom korpen är fridlyst finns det inte samma möjligheter.
– Jägarna önskar att korpen skulle överföras till samma kategori som kråka, skata och kaja, det vill säga icke-fredad fågel. Men på grund av att det är frågan om en fridlyst art så kan vi inte från jaktvårdsföreningens sida göra något, säger han.
Enligt Kanckos är inte Englund den enda husdjursproducenten som drabbades i fjol. Även en dikoproducent i Pedersöre tog kontakt förra hösten.
– Där var det fråga om att korparna attackerade kalvar i fähuset. Så Englunds fall är inte det enda, men det här visar att vi börjar ha ett nytt problem – men just nu inga möjligheter att ta itu med det, konstaterar han.
Lång byråkratisk process
Kanckos, med bred erfarenhet av jaktfrågor, ser fridlysningen av korpen som en byråkratisk kvarleva, som är svår att ändra.
Han berättar att Malaxnejdens jaktvårdsförening för några år sedan lämnade in en motion om att lätta på skyddsstatusen.
– Men eftersom skyddet är grundat i EU-lagstiftning skulle det ha blivit en lång byråkratisk och politisk process.
Orsaken till att man på renskötselområdet får skjuta och skrämma bort korpar är att de i vissa fall kan attackera renkalvar. Nu verkar det som att vissa individer söderut har lärt sig samma beteende.
– Det torde inte ha gjorts någon uppföljning om korpen, men från jägarhåll har vi en känsla av att den ökar här i området. Under de senaste 10–20 åren har de också flyttat närmare bebyggelse och det har gjort korpen mindre rädd för människor och samtidigt tamare.
– Det är inte längre en ödemarksfågel utan vi ser också att korpen i högre grad börjat häcka i skärgården där de tar sjöfågelungar och ägg. Vi ser troligen nu ett växande problem och på sikt måste vi göra något, säger Kanckos.
Vilka åtgärder tog Englund i höstas i samband med attackerna? Det första han gjorde var att kontakta polisen och bad dem komma till betet för att få skadan dokumenterad.
– Det är viktigt att ha med polisanmälan när man gör skadeanmälan och söker ersättning. Efter några försök fick jag också bilder av korpar, vilket är viktigt för anmälan, berättar han.
En vagn i hagen
På grund av att han inte då hade några skrämselåtgärder att vidta, placerade han ut en vagn i hagen dit lammen kunde söka skydd. Han hade också en traktor i hagen och hade på varningsljus på taket.
– De kunde söka lite skydd i vagnen, men attackerna fortsatte ändå. Traktorn hjälpte mest, men när de till slut märkte att den inte var farligt så återupptogs attackerna.
Englund har tillsammans med andra producenter direktförsäljning på torget i Jakobstad. Marknadsföring är viktigt och det är också betet längs Fäbodavägen som ligger strax utanför centrum.
– Just det betet är bra för marknadsföringen, det är nära centrum och folk ser betande lamm. Staden Jakobstad hade bara någon dag innan attacken varit där och filmat för en film i marknadsföringssyfte, så det är ett viktigt bete som jag ogärna slutar använda i sommar. Men vad har jag för val om attackerna fortsätter? frågar han sig.
Englund är medlem i ÖSP:s fågelarbetsgrupp som bevakar medlemmarnas intressen i dessa frågor. Förutom korpen har man diskuterat fågelskador under förra året, det nya systemet med fågelåkrar, som infördes i och med nuvarande stödperiod.
Man har också diskuterat vilka krav som ska föras fram politiskt, som till exempel skyddsjakt på fåglar som förstör odlingar samt andra verktyg för att minska skadorna.
Riksdagsman Christoffer Ingo (Sfp) har också informerat om aktuella saker från riksdagen och särskilt jaktfrågor och arbetet med vitkindad gås och skarv.
Englund har med anledning av attackerna varit i kontakt med Ingo och Anders Norrback.
– Vi känner till problemet. Det som jag kommer att göra nu är att aktualisera frågan via ett skriftligt spörsmål, kring hur man ska kunna skydda sina djur. Vi håller på att ta itu med den här frågan, säger Norrback.