EU-kommissionens förslag att radikalt reducera användningen av kemiska växtskyddsmedel och gödsel har väckt berättigad oro inom jordbruket. En expert vid FN-organisationen FAO befarar svåra konsekvenser för matsäkerheten.
EU:s gröna giv ska förvandla Europas jordbruk till föregångare inom hållbarhet. Insatsen av bekämpningsmedel ska halveras fram till 2030, användningen av gödsel med 20 procent medan en fjärdedel av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt.
Chefen för FAO:s avdelning för jordbruks- och livsmedelsekonomi David Laborde varnar för följderna. Risken är överhängande att EU äventyrar den inhemska produktionen av livsmedel. Det skriver nyhetssajten EurActiv.
Enligt Laborde är tidpunkten olyckligt vald, mot bakgrunden av det spända geopolitiska läget och en krisande handel. Parallellt framkallar klimatförändringen missväxt på många håll i världen, också i Europa.
EU riskerar sin produktivitet
Laborde medger att EU:s hållbarhetsmål är viktiga, men EU borde inte offra sin produktivitet. EU är globalt sett en central producent av livsmedel för världsmarknaden. Världen är beroende av EU, framhåller Laborde.
EU:s roll som garant för balansen mellan utbud och efterfrågan på livsmedel bör inte underskattas. I en situation där EU inskränker sin produktion, reduceras också exporten och ökar efterfrågan på världsmarknaderna.
Detta kan medföra nya spänningar. Därför måste EU axla sitt ansvar i egenskap av ledande aktör på de globala marknaderna. Produktivitet och hållbarhet får inte ställas mot varandra. En effektiv matproduktion ska prioriteras, resonerar Laborde.
Enligt Euractiv har Laborde varit en av samordnarna för en internationell rapport om läget inom den internationella matsäkerheten. Rapporten publicerades i juni detta år av FAO och fyra andra FN-organisationer.
EU-kommissionens gröna giv har som mål att halvera användningen av växtskyddsmedel i EU fram till 2030. Avsikten är att minska miljöavtrycket från EU:s livsmedelsproduktion. Åtgärdsförslaget har väckt oro och misstro i medlemsländerna och EU-parlamentet.
Bryssel står på sig
Målet ska nås genom att varje medlemsland minskar insatsen av växtskyddsmedel med mellan 35 och 65 procent i förhållande till motsvarande användning under perioden mellan 2015 och 2017. Insatsen av gödselmedel ska minska med 20 procent.
Därutöver borde en fjärdedel av odlingsmarken reserveras för ekologisk odling. Förslaget har mött häftig kritik inom jordbruket och i medlemsländerna. Kritikerna varnar för en knapp matförsörjning med stigande priser.
En halvering av det kemiska växtskyddet befaras få direkta konsekvenser för produktiviteten på fältet och därmed även för produktionen av livsmedel. EU-kommissionen är däremot av annan uppfattning.
Enligt kommissionens utkast till en konsekvensbedömning kommer den planerade lagen om hållbar användning av växtskyddsmedel (SUR) inte att äventyra produktionen av tillräckliga mängder livsmedel.
EU-planerna att halvera insatsen av växtskyddsmedel torde på sin höjd förorsaka marginella effekter på livsmedelssäkerheten fram till 2030. Den starkaste effekten förväntar kommissionen hos mindre betydelsefulla grödor.