Allt fler mjölkproducenter går in för sandbås. Ett exempel på det är familjen Ahlvik som visade upp en ny ståtlig ladugård förra veckan. Sand är initialt ett billigare alternativ och är också bra för djurvälfärden, säger Bror Ahlvik.
Sand, gummimattor eller något annat som underlag. Den frågan ställde sig Bror Ahlvik och hans söner Jeremias, Zackarias när de för några år sedan började planera för en ny mjölkanläggning. Efter ett studiebesök till flera gårdar i Holland blev de snabbt övertygade om att sandbås är en lösning som passar dem.
– Vi bekantade oss med flera olika lösningar och till slut kom vi fram till att sand är det bästa underlaget. Dels är det ett billigare alternativ än exempelvis gummimattor och sand är också bättre för djurens klöv- och juverhälsa. Komforten är också bättre. När en ko stiger upp på sanden sjunker klövarna ner och då putsas de samtidigt och hålls rena. Sand är dessutom ett icke-organiskt material så inga bakterier lever där, säger Jeremias och Zackarias Ahlvik.
Sand medför dock en del utmaningar gällande gödselhanteringen. Men också här tog de med sig lösningar från Holland.
– I tvärkanalen har vi installerat en stor pump och ett sorts vattenfall, vilket gör att sanden inte kan stanna utan cirkulerar. Utomhus finns en separeringsbassäng som gör att sanden inte hamnar i svämbrunnen. Hittills har systemet fungerat mycket bra, säger Bror.
Medför ökat slitage
Sand medför också en ökat slitage på mjölkningsrobotarna och på skraporna. Det säger Mikael Pettersson, robotförsäljare på NHK, som har planerat den nya ladugården tillsammans med Ahlvik.
– Sand medför vissa utmaningar och det är något som vi informerar om i planeringsskedet. När våra kunder går in för sandbås installeras robotarnas spenkoppar med kedjor i stället för band. Just med tanke på att slitaget ökar. Servicebehovet ökar, men det är våra kunder införstådda med, säger Pettersson.
Enligt honom har intresset för sandbås ökat de senaste åren. En orsak är att det i byggskedet blir billigare med sand framom mattor.
– Man ska också komma ihåg att strö, torv eller kutterspån kostar. I vår region är sand dessutom relativt billigt, cirka 6 euro tonnet. En ko förbrukar cirka 10-20 kilo sand per dygn och med 100 kor blir det en kostnad på cirka 10 euro i dygnet, säger han.
Sanden fylls på i båsen en gång i veckan.
– Man byter alltså inte sanden helt utan fyller på och det går smidigt med en minilastare och elevatorskopa, säger Bror.
Två robotar, plats för två till
Tidigare hade familjen Ahlvik en båsladugård med 35 kor. Den nya ladugården har 180 båsplatser och är installerad med två Lely mjölkningsrobotar av modell A5. Nu fylls djurantalet på kontinuerligt och nästa sommar räknar de med att ha full kapacitet för två robotar, det vill säga cirka 120 mjölkande kor.
– Anläggningen är planerad för fyra mjölkningsrobotar och nästa år siktar vi på att ta i bruk den tredje roboten. Väljer vi att bygga ut kan vi också enkelt flytta gaveln och installera en fjärde robot, berättar Jeremias.
Den nya anläggningen har också andra intressanta lösningar – även de från Holland. På sidorna är ladugården utrustad med gardiner på 3,5 meter, vilket är högre än normalt.
– Att ha så höga gardiner är inte så vanligt i Finland, men det var en lösning från Holland som vi valde att ta med oss. Det är också mycket högt till tak och ladugården är bred och därför är det viktigt för ventilationen att ha höga gardinväggar. Bra ventilation förbättrar också djurens välfärd och hälsa, förklarar Zackarias.
På båda sidor av produktionsutrymmet finns foderbord där korna utfodras med fullfodervagn.
– Vi har också Lelys foderputtare som ger ett ökat foderintag. Maskinen puttar fodret närmare korna och det väcker också deras intresse att äta. Vi är nöjda med den här lösningen, säger Bror.
Går att ha lönsam produktion
I och med att sönerna Jeremias och Zackarias kom med i bilden valde familjen att bedriva den nya ladugården som ett aktiebolag.
– Den bolagsformen passade oss bäst. Vi kom snabbast igång med verksamheten på det viset, förklarar Bror.
Ahlvik har stark framtidstro, vilket inte minst den här investeringen är ett bevis för. Som mjölkproducenter skulle de naturligtvis vilja ha högre priser, men de anser samtidigt att nuvarande priser – som är de högsta i Europa – är tillräckliga för att bedriva en lönsam produktion.
– Det är fullt möjligt att bedriva lönsam mjölkproduktion i Finland med dagens priser. Nyckeln är att hålla produktionskostnaderna nere och öka livstidsproduktionen per ko och hålla djuren längre i besättningen, säger Zackarias och Jeremias.
