Fältträffar banar väg för
samarbete mellan odlare
och WWF

I Västnyland har fältträffarna lett till samarbete på en konkret nivå mellan odlare och WWF – allt i god anda. Gårdar med sankmark har kunnat anmäla sitt intresse för att vattenvårds- och jordförbättringsåtgärder, och WWF har tillhandahållit finansiering, planering och etablering.

Utan fältträffar skulle samarbetet mellan de västnyländska markägarna och WWF knappast ha kommit igång så bra som det gjort, konstaterar Jenny Jyrkänkallio-Mikkola, skyddsexpert vid Världsnaturfonden WWF.

Jyrkänkallio-Mikkola har under de senaste två åren arbetat inom WWF:s projekt Vattenskydd 4K, där åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten planeras och fullföljs tillsammans med markägare kring avrinningsområdena från Sjundeå, Ingarskila och Ingå å.

– Markägaren kan få hjälp av oss om de har områden som till exempel inte lämpar sig för odling på grund av väta. Vi planerar lämpliga åtgärder, som etablering av våtmark, eller spridning av gips eller strukturkalk.

WWF står för våtmarksetableringen och gipsspridningen samt en stor del av kostnaderna för kalkning. Huvudsaken är att också markägaren ska ha nytta av åtgärderna, samtidigt som avrinningsvattnet till åarna renas.

– Jag förstår att WWF som organisation kan vara ett rött skynke för många primärproducenter, säger Jyrkänkallio-Mikkola. Däremot vill vi inom 4K-projektet absolut inte kritisera producenterna, utan istället hjälpa dem.

Jyrkänkallio-Mikkola medger att hon var lite nervös inför det första mötet med producenterna.

– Jag visse inte hur bemötandet skulle bli, men min oro visade sig vara ogrundad. Projektet har blivit otroligt fint mottaget och deltagandet har varit aktivt.

Hon tackar i synnerhet SLC Nylands verksamhetsledare Bjarne Westerlund som stött projektet från början och banat väg för samarbetet.

Dialog viktig för att hitta lösningar

Ingåodlare Kim Forsman är själv med i styrgruppen för 4K, eftersom han ser att också små åtgärder är till nytta när det gäller att förbättra vattenkvaliteten i åarna. Själv har han åker och skog som gränsar till Ingå å.

Som jordbrukare och skogsägare förstår han varför WWF för en primärproducent kan ses som en oortodox partner.

– WWF har i många fall presenterat sig på ett sätt som gör att producenter ryggar tillbaka, säger Forsman. Kanske känner producenterna en viss oro över att man inte mera kan förvalta sin egendom om WWF blir alltför inblandade i lantbruksfrågor.

4K har däremot erbjudit ett forum för dialog. I 4K:s styrgrupp finns förutom aktiva odlare representanter bland annat från SLC, MTK, Nylands NTM-central, WWF och kommunerna.

– Diskussionen har löpt bra, och båda lägren fått förklara sin synpunkt, säger Forman. Jag ser att det varit en ögonöppnande situation också för WWF:s representanter, för de har verkligen lyssnat på oss.

Forsman tror att samarbete i det långa loppet är det enda sättet att komma framåt.

– Precis som de vill att odlarna ska komma emot så måste miljöorganisationerna också göra det. På så sätt kan vi hitta en medelväg istället för att bara ställa motsatta åsikter mot varandra.

Ännu plats för intresserade markägare

Projektet 4K pågår till slutet av 2020, och ännu finns det möjlighet för intresserade markägare att komma med, säger Jyrkänkallio-Mikkola. Inom projektet åtgärdar man också översvämningar, erosion och delar av ån som inte drar.

– Hittills har vi fiberbehandlat 30 hektar mark, spridit gips på 12 hektar och strukturkalkat 4 hektar. Dessutom har vi etablerat våtmarker, såväl stora som små.

Den största våtmarken,1,6 hektar på Västankvarn gård, slutfördes i augusti och tar emot avrinningsvatten från ett område på 250 hektar.

– Det kommer att ta flera år förrän växtligheten etablerat sig och våtmarken fungerar optimalt, men redan nu ser man sedimentet lägga sig och vattnet bli klarare.

Avrinningsområdet ovanför våtmarken står för 5 procent av Ingå ås volym, vilket är förhållandevis mycket.

– Men också små våtmarker har god effekt och kan förbättra vattenhållningen och -kvaliteten betydligt. I åns huvudavrinnginsområden är det byråkratiskt invecklat och ineffektivt att behandla vattnet. Därför koncentrerar vi oss på vattenvårdsåtgärder vid sidoåarna.

Jyrkänkallio-Mikkola vet att goda idéer ofta torkar ut på grund av resursbrist.

– Vi behöver tillräckliga resurser för vattenskydd, i synnerhet för vattenvård i avrinningsområden. Från vår sida är budgeten i skick, och vi letar nu efter tilläggsfinansiering för att kunna fortsätta arbetet också efter projektets tvåårsperiod.

För den som är intresserad av projektet går det bra att skriva till jenny.jyrkankallio-mikkola@wwf.fi. 4K-projektet 2018-2020 har finansierats av miljöministeriet inom ramen för effektiveringsprogrammet för vattenskydd. Det genomförs i samarbete med markägare, producentorganisationerna,  lantbruksrådgivningen, lokala vattenskydds- och miljöorganisationer samt kommunerna.