EU:s blivande budgetkommissionär, österrikaren Johannes Hahn, har inga illusioner om en snabb lösning i grälet om EU:s nästa budgetram som ska gälla 2021-2027. Medlemsländerna och EU-institutionerna har delade meningar.
Johannes Hahn tenterades senaste vecka i parlamentet. Hahn är en veteran i EU-sammanhang. Redan 2010 tillträdde han som regionalkommissionär i José Manuel Barrosos andra kommission.
I den nuvarande Juncker-kommissionen basar Hahn för bland annat utvidgningsfrågor. I nästa kommission under ledning av Ursula von der Leyen kommer Hahn att axla ansvaret för budgetfrågor efter tysken Günther Oettinger.
Debatten om EU-budgeten, eller rättare sagt budgetramen fram till 2027, är rena getingboet. Medlemsländerna, kommissionen och parlamentet grälar häftigt om medlemsavgifter och utgiftsposter.
Många bud om medlemsavgiften
Brexit har tecknat kännbara streck i räkningen för EU:s utgifter och inkomster, eftersom Storbritannien med största sannolikhet kommer att lämna EU. Utträdet medför en klyfta på elva miljarder euro som ska fångas upp av de återstående 27 länderna.
Enligt EU-fördragen får den europeiska unionen inte skuldsätta sig. Det innebär att medlemsländerna måste skjuta till medlen i form av en avgift, som kommissionen fastställer.
Budgetkommissionär Günther Oettinger eftersträvar en budgetvolym som motsvarar 1,11 procent av BNP för EU-27. Hans efterträdare Johannes Hahn är inne på samma linje. Ett lägre värde täcker inte utgifterna för EU:s verksamhet.
Detta räcker inte till för parlamentet som till och med kräver 1,3 procent av BNP. Enligt parlamentets åsikt behöver EU tillräckliga medel för att med heder kunna finansiera alla de uppgifter som EU står inför under nästa årtionde.
Flera medlemsländer är av motsatt åsikt. Den tyska regeringen kan inte tänka sig att avdela mer än 1,0 procent av BNP för EU-budgeten. Åtminstone Österrike, Nederländerna och Sverige stöder den tyska kursen.
Dispyten kan ännu dröja länge
Under utfrågningen i parlamentet tillstod Hahn att parterna inte ännu ens har börjat förhandla ordentligt. Han räknar med att dispyten kommer att dra ut på tiden, åtminstone ”över senvintern 2020”, som han uttryckte det.
I ett tidigare sammanhang har Hahn till och med varnat för risken att förhandlingarna slutförs först under Tysklands ordförandeskap hösten 2020. Den tidtabellen kan till och med vara realistiskt, menar den blivande burgetkommissionären.
EU står inför ett förstärkt investeringsbehov inom klimat, säkerhet, yttre gränser, näringsliv och forskning. Det går inte om de nödvändiga resurserna krymper. Hahn lovade under utfrågningen att snarast besöka alla länder som ”biter sig fast” vid en procent av BNP.
Hahn var återhållsam med sina svar på frågan om han har en B-plan i bakfickan. Det vore ingen bra lösning, eftersom detta skulle minska pressen att nå en bärande kompromiss. Jag vill hellre bli en ärlig mäklare mellan råd och parlament, konstaterade Hahn.
Den rutinerade och erfarna kommissionären bevarade ett självsäkert lugn under hela utfrågningen i parlamentet. Tillställningen hade mer karaktär av meningsutbyte än utfrågning, var den allmänna bedömningen i parlamentet.