EU:s jordbruksministrar diskuterade den gröna given under årets första ministermöte under kroatisk ledning. Helhetsintrycket och målen får i stort sett positiv kritik, men finansieringen ger anledning till förbehåll.
EU:s jordbrukssektor måste göra sina läxor inom klimatskyddet. En omställning är alltid knepig. En viss skepsis är förståelig bland producenterna men alla måste bidra till projektet, underströk kommissionens viceordförande Frans Timmermans.
Timmermans är den egentliga arkitekten bakom den gröna given och introducerade därför diskussionen. Han betonade jordbrukssektorns roll i sammanhanget, men visade beredskap att ge jordbruket en viss särställning.
Produktionen av livsmedel är viktig och får därför inte belastas i onödan. Men Timmermans inskärpte samtidigt att jordbruket måste skära ned sina utsläpp av drivhusgaser. Användningen av växtskyddsmedel ska också begränsas.
Den gröna given innehåller en färdplan och ett åtgärdspaket som också omfattar jordbrukssektorn. Den kommande strategin ”från jord till bord” ingår i den gröna given och kommer att presenteras senare under våren.
Förbehåll för finansieringen
Den finländska delegationen betonade att medlemsländerna så snart som möjligt måste få mer information om den gröna given. Det är viktigt att vi i tid kan ta hänsyn till miljö- och klimatkrav i kommande nationella CAP-planer, sade jordbruksminister Jari Leppä.
Finland lyfte också fram skogarnas roll och efterlyste en självständig och stark skogsstrategi för EU. Enligt Leppä behöver medlemsländerna en tillräcklig finansiering för att kompensera kostnaderna för de ökade klimatåtgärderna.
Det kan inte vara så att jordbrukaren ska uträtta mer och mer medan finansieringen skärs ned. Flera andra ministrar lyfte också fram finansieringen som en viktig punkt. Frans Timmermans medgav att den gröna given kostar pengar.
Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson varnade för en finansiering som bygger på bokföringstricks. Hennes nederländska kollega Carola Schouten ansåg att CAP-reformen och den gröna given borde finansieras oberoende av jordbruksbudgeten.
Den tyska ministern Julia Klöckner efterlyste pragmatiskt tänkande. Jordbruksministrarna må vara införstådda med den gröna given och målet är ett neutralt klimat fram till 2050. I slutändan måste man ändå fråga sig vad som konkret väntar producenterna.
Den gröna given och reformen av jordbrukspolitiken måste gå hand i hand. Producenterna får inte spisas av med ett litet stycke i sänder. Klimat- och miljöåtgärder borde tilldelas en fast procentsats för ändamålet i alla medlemsländer, menade Klöckner.
Ettårig övergång med blandade medel
Jordbrukskommissionär Janusz Wojciechowski föreföll lättad över ministrarnas uttalanden. Han hade väntat sig mer kritik mot den gröna given. De europeiska jordbruksministrarna är tydligen beredda att acceptera kommissionens klimatplaner, fastslog han.
Omställningen måste genomföras på ett ekonomiskt och socialt hållbart sätt, tillade Wojciechowski. Han understöder därför jordbruksministrarnas krav på en stark jordbruksbudget.
Rådet diskuterade också den förestående övergångsperioden för 2021. Producenterna borde i möjligast god tid få besked om hur det går vidare med CAP, inskärpte rådets kroatiska ordförande Marija Vučković.
Hon föreslog en övergångsförordning som förutsätter att CAP fortsätter som förut under 2021. Finansieringen måste däremot regleras via medel inom nästa långtidsbudget från 2021 till 2017.
Enligt Vučković strävar Kroatien till ett beslut i mars. Medlemsländerna är i princip införstådda med kombinationen av gamla regler och nya pengar. Flera delegationer tvivlar däremot på att ett år ska räcka.
Tyskland och några andra länder pläderade för två år som en mer realistiskt plan. Det kroatiska ordförandeskapet anser för sin del att ett år räcker tillsvidare. Vid behov går det att förlänga tidtabellen senare, menade Vučković.