EU borde se över målsättningarna för jordbruksstöden. I dag gynnar systemet en regelrätt jordbruksindustri i stället för att stöda små och mellanstora gårdar. Det hävdar chefen för EU:s revisionsrätt, tysken Klaus-Heiner Lehne.
I en intervju för den tyska tidningen Berliner Morgenpost efterlyser EU:s chefsrevisor en större flexibilitet inom EU:s budgetsystem i största allmänhet. I dag öronmärks anslagen för flera år framåt utan möjligheter till ändringar.
Lehne förargar sig över att stora delar av EU-budgeten fixeras för långa tidsperioder från sju år upp till tio år. I långtidsbudgeten är ändringar knappast möjliga. Det är ett stort problem för flexibiliteten.
Alltför stelt
Kommunismen strandade till slut på sina femårsplaner men EU lägger fast sina budgetmedel på sju års sikt. Då kan EU inte reagera på plötsliga förändringar. Pengarna är redan bundna på annat håll, beklagar sig Lehne.
EU behöver nödvändigt en flexiblare budget som snabbt och problemlöst kan anpassas till nya prioriteter, anser Klaus-Heiner Lehne. Han ser ett stort reformbehov inom regionalstöden och den europeiska jordbrukspolitiken.
De två områdena är samtidigt budgetens största poster. Enligt Lehne kan man betvivla att jordbrukens målsättningar ens motsvarar EU-fördragen. Massiva strukturförändringar har förändrat jordbrukets karaktär.
Bondgårdarna i bestämda regioner uppfyller inte längre de klassiska uppdragen som landskapsvården förutsätter. Gårdarna blir ständigt större. Många gårdar arbetar redan i form av aktiebolag.
Lehne anser att stödsystemet i sin nuvarande form inte kan fungera utan övre stödgränser. Det finns redan en regelrätt agrarindustri som förorsakar miljöproblem, som i sin tur måste bekämpas via andra EU-program.
Som en konsekvens borde jordbrukspolitiken ändras i en riktning som koncentrerar sig på små och mellanstora gårdar. På samma sätt borde också struktur- och regionalstöden fokuseras noggrannare på konkreta mål.
”Oettinger är på rätt väg”
Klaus-Heiner Lehne anser att budgetkommissionär Günther Oettinger är på rätt väg med sina planer. Stöden måste sättas in på rätt ställe för att vara effektiva. Därför behövs en omfördelning inom dessa områden.
Lehne avvisar den sega kritiken att EU skulle handskas vårdslöst med pengar. Under de senaste 25 åren har hanteringen av pengar blivit åtskilligt strängare. EU bevakar sina budgetmedel minst lika bra som i medlemsländerna själva.
Kvoten för felaktig användning har sjunkit till 3,1 procent och trenden väntas fortsätta. Revisorerna avslöjar årligen mellan ett till två dussin regelrätta bedrägerier.