EU:s senaste stödåtgärder räcker inte till för att stävja coronakrisens negativa effekter på jordbruket. Det anser EU:s jordbruksministrar och efterlyser fler åtgärder. Men först måste man finna de rätta medlen.
Under ministrarnas senaste videokonferens gick meningarna delvis isär. Flera medlemsländer, framför allt Frankrike, Italien, Irland, Nederländerna och Belgien, efterlyste utvidgade stöd för privat lagring.
Länderna krävde lagringsstöd för kalvkött. Dessutom är den beslutade stödnivån för ost låg, kritiserade Italien. Kommissionen vill däremot vänta ännu ett tag för att följa upp de redan beviljade lagringsstödens effekter.
Enligt agrarkommissionär Janusz Wojciechowski måste EU först betrakta marknadens reaktioner för att se hur åtgärderna biter. Under den första veckan har EU redan beviljat stöd för 1.200 ton skummjölkspulver, 15.000 ton smör och 24.000 ton ost.
Italien ansåg att den övre gränsen för ost på 100.000 ton ost är otillräcklig. Kommissionen borde åtminstone underlätta en omfördelning mellan länderna. Österrike föreslog en frivillig mängdreducering som åtgärd. Den fungerade bra under mjölkkrisen 2016.
Ingen nytta av krisreserven
Tyskland tog kommissionen i försvar. Enligt jordbruksminister Julia Klöckner är tiden inte ännu mogen för nya och övergripande stabiliseringsprogram. I stället borde EU försöka skjuta in sig på mer exakta precisionsåtgärder.
Janusz Wojciechowski medgav att jordbruket framför allt behöver mer pengar. I det nuvarande läget saknar kommissionen tillräckliga ekonomiska resurser. De medel som finns kvar i årets budget tillåter inga extravaganser.
Några medlemsländer, framför allt Polen och Litauen, efterlyste betalningar ur jordbrukets krisreserv. De flesta andra medlemsländer varnade däremot för svåra biverkningar, eftersom pengarna i krisreserven finansieras ur samma källa som direktstöden.
Då medlen i krisreserven består av pengar som producenterna själva har betalat in, skulle en utbetalning i slutändan drabba direktstöden. I praktiken flyttas pengarna från den högra till den vänstra fickan.
Krisreserven innehåller 478 miljoner euro som egentligen inte kan användas vettigt på grund av kopplingen till direktstöden. Därför varnar Wojciechowski för krisreserven, som han helst skulle reformera.
Wojciechowski tillade också att kostnaderna för de nyinförda lagringsstöden för jordbruksprodukter redan till vissa delar måste betalas ur nästa års EU-budget. Nya krispengar är därför nödvändiga, förklarade kommissionären.
Nytt förslag till långtidsbudget
Ett alternativ till den odugliga krisreserven vore att höja jordbrukets anslag i EU:s långtidsbudget, påpekade Wojciechowski. Polens premiärminister Matheusz Morawiecki har nyligen föreslagit en höjning med tio procent.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kommer nästa vecka att lägga fram ett förnyat förslag till långtidsbudget för perioden 2021 till 2027. Budgeten måste grundligt omarbetas för att duga i krisen.
Det nuvarande förslaget till långtidsbudget från 2018 förutsätter en femprocentig nedskärning av jordbrukets direktstöd och tolv procent för landsbygdsprogrammen. Den reviderade budgeten ska få mer pengar för återuppbyggnad efter coronakrisen.
Eftersom jordbrukets roll som samhällsbärande näring betonas, är det inte uteslutet att de tidigare nedskärningarna för agrarsektorn kan dras tillbaka. Kommissionen understryker ändå att jordbruket ska anpassa sig till klimatkraven i EU:s nya gröna giv.